Skälig ersättning för försäkringsbolag eller patient?

Fler människor dör av fel inom vården än det gör i trafiken, enligt Institutet för hälsa och välfärd THL. Det uppskattar att mellan 700 och 1700 personer dör som en följd av vårdfel. Men få har insyn i hur systemet fungerar och frågan är om det är rättvist för patienten.

Årligen lämnas lite under 8000 anmälningar om patientskador in. Av dem godkänns ungefär 30 procent, så majoriteten förkastas.

Patientskadesystemet är tämligen enkelt. Patientskador ersätts av patientförsäkringscentralen. Medlemmarna i centralen är försäkringsbolagen som beviljar patientförsäkringar. Är man missnöjd med försäkringscentralen kan man söka en rekommendation från Patientskadenämnden. Den behandlar över 1000 ärenden årligen. En bråkdel av de som får avslag från Patientförsäkringscentralen tar sitt ärende vidare. Är man fortfarande missnöjd efter det så är sista utvägen domstolen.

Enkelt på pappret men inte så enkelt i verkligheten.

Patienten i underläge

Joni Siikavirta jobbade som jurist på Patientskadenämnden när han fick upp ögonen för ett missförhållande. Det fanns ingen som förde patientens talan. Han grundade en juristbyrå som är specialiserad på patientskadefrågor.

– Patienten är helt klart den svagare parten. En lekman som kan sitt eget fall, möter jurister och läkare som känner till systemet och vården. De har ett övertag, säger han.

Ungefär sjuttio procent av alla anmälningar till Patientförsäkringscentralen förkastas. Siikavirtas byrå har klarat av att ändra på besluten i närmare hälften av fallen de driver.

Enligt honom tyder det på att Patientförsäkringscentralen har en tendens att hellre avslå än att bevilja.

– Största orsaken till avslagen är att fallen inte utreds ordentligt. Med en snabb ytlig utredning hittar man inga brister vid vården. Men det visar sig att vården varit bristfällig om händelserna granskas noggrannare. Patienter har trots allt en hög tröskel att göra en patientskadeanmälan. De kan uppleva att de sätter sin framtida vård på spel om de uttrycker sitt missnöje, säger han.

Utvärdering saknas

Patientförsäkringscentralen anser att deras avslagsprocent är ett tecken på att det är svårt att avgöra när vården har varit bristfällig.

– Inom medicinen kan det hända att slutresultatet inte blir som tänkt, men vården har ändå varit saklig. Vår avslagsprocent är på samma nivå, som i de övriga nordiska länderna, där det finns motsvarande system, konstaterar Reima Palonen ersättnings och försäkringschef på Patientförsäkringscentralen.

Finansinspektionen övervakar Patientförsäkringscentralen, men den tittar på bokslutet och ser till att verksamheten bär sig ekonomiskt. Själva innehållet i besluten finns det lite forskning i.

– Jag anser att ingen har utvärderat hur väl systemet fungerar. Kunskap om hur patienten upplever systemet saknas helt, säger Jutta Järvelin specialforskare vid THL.

Hon har forskat i misslyckade vårdsituationer och via det kommit i kontakt med de beslut som Patientförsäkringscentralen tar.

– Idag har patienter har svårt att bilda sig en uppfattning om sitt ärende. Varför har beslut tagits och på vilka grunder. Dessutom borde det även utredas hur väl kompensationsnivå motsvarar människors rättsuppfattning, säger hon.

1960-talet lever kvar

Patientförsäkringscentralen betalar ut cirka 35 miljoner euro i ersättningar årligen. Någon större diskussion om ersättningsnivån har inte förts. Joni Siikavirta anser att nivån är skälig vid mindre skador, men när patientskadan leder till allvarliga skador, kan nivån kännas otillräcklig.

– I synnerhet i fall där människor får allvarliga men som påverkar det dagliga livet resten av livet så kan kompensationen kännas som ett hån för det lidande som har uppstått. Men det verkar som om nivån utgår ifrån det som försäkringsbolagen vill betala och de tabeller som Trafikskadenämnden införde på 1960-talet. Om ersättningar flerfaldigades vore det fortfarande inte ett dyrt system, men de skulle bättre motsvara förväntningar i dagens samhälle, säger han.

Patientskadenämnden mot öppenhet

Om man är missnöjd med Patientförsäkringscentralen kan patienten skicka ärendet vidare till Patientskadenämnden. Joni Siikavirta har försökt arbeta för ökad öppenhet kring dens verksamhet. Han har bett ut uppgifter om beslut som nämnden har tagit.

Målet har varit att få en bättre insyn i hurdana beslut nämnden tar. I bästa fall kunde det här öka kunskapen om hurdana ersättningar beviljas.

Ärendet gick hela vägen upp till Högsta förvaltningsdomstolen, som avslog hans begäran. Trots att inga personuppgifter hade framkommit.

– Det hade varit viktigt att kunna ta del av hurdana beslut nämnden tar. Då kunde patienten få en uppfattning om nämnden resonerar, men att begäran avslogs anser jag vara beklagligt. Det är ett hot mot patienters rättskydd om Patientskadenämnden inte behöver förklara hur den resonerar, säger Siikavirta.

En större insyn skulle ge patienter en bättre förståelse för hur systemet fungerar. Patientskadenämndens ordförande Juhani Kaivola, anser att det nuvarande systemet ger patienten tillräcklig insyn.

Långtgående allmänna rekommendationer är besvärliga, eftersom det handlar om enskilda fall som är svåra att jämföra med varandra.

– Ersättningsgrunderna i patientskadelagen är tämligen komplicerade, svarar Juhani Kaivola via e-post.

Möte efter skada

För de som har drabbats av en patientskada är det viktigt att ärendet behandlas tillsammans med vårdpersonalen efter det inträffade. Ofta hjälper det båda parterna att ta sig vidare.

- Det är viktigt att personalen och patienter sätter sig ner och diskuterar vad som har hänt. Att be patienten om ursäkt för det inträffade är viktigt. Det är inte lätt, men det hjälper ofta båda parterna att ta sig vidare, konstaterar Jutta Järvelin