Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomi

Vad gör ECB?

Från 2014
Uppdaterad 06.03.2014 13:36.
Bildtext Första torsdagen i månaden har ECB penningpoltiskt möte
Bild: Boris Roessler

Europeiska centralbankens råd samlas på torsdagen för att besluta om penningpolitiken. Det finns mycket i ekonomin som talar för att ECB borde fortsätta att lätta på penningpolitiken. Samtidigt menar många bedömare att ECB i det här läget enbart avvaktar och beslut kommer senare i vår.

Det finns stora förväntningar på att ECB ska fatta penningpolitiska beslut idag. Ekonomin i Europa växer fortfarande långsamt trots små tecken på att återhämtaning. En sänkt styrränta kunde ge sen knuff framåt. Effekten kan ändå inte bli stor eftersom en eventuell räntesänkning rimligtvis blir blygsam. Styrräntan ligger redan nu på rekordlåga 0,25 procent. Spelrummet är ytterst begränsat. En gissning på marknaden är att räntan kunde sänkas till 0,15 procent.

”Lågflationen” fortsätter

Det senaste halvåret har man allt oftare varnat för risken att den europeiska ekonomin är på väg in i en deflation med sjunkande priser och avtagande ekonomisk aktivitet. Internationella valutafonden IMF räknar med att risken för deflation är 1 5- 20 procent. Inom ECB är man medveten om risken, men bedömningen verkar hittills ha varit att den är ganska liten. Inflationen för februari låg på 0,8 procent. Den är mer än hälften lägre än ECB:s egna mål som är nära, men under två procent. Låg inflation, ”lowflation” verka ha blivit bestående.

Idag publicerar ECB sin nya ekonomiska prognos och inflationsprognosen utsträcker sig för första gången till år 2016. Marknadsbedömare som Nordea gissar att den kommer att ligga mellan 1,6 – 1,7 procent. Det betyder att inflationen kommer att ligga under målet i minst två år till.

Ökad inflation leder till högre räntor

För finländare med bostadslån kan det vara en tröst att man de närmaste åren inte behöver oroa sig för dramatiska räntehöjningar. (Det här bygger naturligtvis på att inget oförutsett händer i världsekonomin, som naturkatastrofer, krig eller finansiell kollaps – men det är en annan historia). Kostnaderna för bostadslånen kommer att stiga om inflationen stiger och börjar närma sig målet på två procent. Det beror på att ECB bromsar inflationen med räntehöjningar.

Andra lättnader i penningpolitiken

Förutom att sänka styrräntan har ECB ett stort batteri andra åtgärder som den kan ta till. Marknadsanalytiker förutspår att ECB kan upphöra med ett program som ”steriliserar” extra likviditet på marknaden. Det skulle genast öka likviditeten med 175 miljarder euro. Den ökade likviditeten kunde i sin tur göra det lättare för företagen att få finansiering till sina investeringar.

Oberoende av om ECB beslutar om olika åtgärder eller om den låter bli kommer dagens möte inte ha någon dramatisk inverkan på vanliga finländares liv. Alla beslut har hur som helst en inverkan på lite längre sikt. En räntesänkning t.ex. får effekt först efter en tid då den har spridits i ekonomin.

Om ECB beslutar att inte göra något alls kan man se det som ett tecken på att det ekonomiska läget från centralbankens horisont åtminstone inte verkar oroväckande. Då avvaktar ECB och väntar på mera signaler vart ekonomin är på väg. Om inget sker kommer det samtidigt att ses som passivitet. ECB ger besked om sina beslut klockan 14.45.