Städhjälp kan förebygga omhändertagning av barn?

Borde kommunerna hjälpa trötta barnfamiljer med hemsysslor? Mindre än en hundradel av de hemtjänster som kommunerna erbjuder i dag går till barnfamiljer. Bristen på hemhjälp kan orsaka samhället stora kostnader och barnfamiljerna mänskliga tragedier.

Nästan all kommunal hemvård går i dag till att hjälpa åldringar att bo kvar hemma. Ändå kunde enkel vardagshjälp som städning, klädtvätt och barnvakter i vissa fall förebygga till och med drogproblem och omhändertaganden av barn. Det säger Mona Jonsson som är VD på Befolkningsförbundets hemservicebolag Kotisisar.

- Det är mycket billigare att ge hjälp i tid än att rätta till problem först då de hunnit bli stora och det inte längre räcker med små hjälpinsatser, säger Mona Jonsson.

Kommunförbundet sågar idén

Mona Jonsson hoppas att kommunerna ska köpa hemhjälpen av bolag som Kotisisar. Aila Puustinen-Korhonen är sakkunnig på socialtjänster på Kommunförbundet. Hon påminner om att kommunerna har ont om pengar. Redan nu köper de mycket hemhjälp till åldringar. Och hemhjälp är ingen undermedicin som genom ett trollslag räddar dysfunktionella familjer.

- Man kan inte förebygga omhändertaganden av barn med någon enskild åtgärd som hemhjälp till barnfamiljer, säger Aila Puustinen- Korhonen.

I stället vill hon utveckla en öppen och ärlig dialog mellan familjer och de myndigheter.

- Om man redan i ett tidigt skede börjar samarbeta öppet finns det många olika åtgärder som myndigheterna kan hjälpa familjerna med.

Hemhjälp vid sjukdom eller dödsfall?

Mona Jonsson framhåller ändå att många familjer spårar ur under pressen av en vardag som inte fungerar. Hemhjälp kunde vara ett enkelt sätt att lätta på vardagsbördan och ge familjerna tid att bearbeta svårare problem. Den kunde ges till alla typer av familjer utan det stigma som socialmyndigheternas ingripande ofta ger.

- Situationer där hemhjälpen kunde vara motiverad är om familjens mamma eller pappa insjuknar, barnet blir sjukt eller familjen upplever ett dödsfall. Familjen kanske genomgår någon kris, kanske en skilsmässa. Det kan också vara fråga om trötthet efter en förlossning. Då borde familjerna ha tillgång till billig konkret hjälp under en kortare tid. Sedan när familjen har fått den hjälpen och klarar sig på egna ben igen kan den gå vidare utan stigma, säger Mona Jonsson.

Aila Puustinen-Korhonen påpekar att ingen forskning visar att man i högre grad skulle kunna förebygga utslagning, drogmissbruk eller omhändertaganden av barn med hemhjälp.

- Det finns alltid enskilda solskenshistorier, påpekar hon.

Hon räknar i stället med att kommunerna i stödgrupper kan ge hjälp till exempelvis tio familjer med bara två av kommunens egna anställda.

- Då kan två personer som leder en grupp ersätta den hjälp som annars måste ges åt de tio familjerna skilt för sig, säger Aila Puustinen-Korhonen.