Hoppa till huvudinnehåll

Vetenskap

Kött i labb bättre för naturen?

Från 2014
Uppdaterad 11.03.2014 10:38.
Hanna Tuomisto utomhus en höst
Bildtext Laboratorieodlat kött är till sina delar mindre miljöbelastande än traditionell köttproduktion anser Hanna Tuomisto

- Folk blir ofta lite bekymrade då de för första gången hör om konstgjort kött.

Det säger Hanna Tuomisto som är den enda i världen som forskat i vilken miljöpåverkan det kött som odlats fram i laboratorium har. Forskningen gjorde hon vid universitetet i Oxford.

För ett drygt halvår sen tillagades världens första hamburgare med ett kött som under tre månaders tid vuxit till sig i ett labb. Det var holländska forskare vid universitetet i Maastricht som blev de första att presentera fenomenet för världen, vilket gjordes vid ett tillfälle i London. På plats fanns både smakexperter och en stor mängd inbjudna gäster och journalister.

Laboratorieodlat kött framställs, t.ex. som i det holländska fallet, genom att man först tar stamceller från en riktig ko och sen i laboratoriet modifierar dem till muskelceller. Därefter används olika metoder för att aktivera cellerna under tillväxten, men de holländska forskarna t.ex. använde sig av en slags ring som muskelcellerna fästes vid och där de kunde aktivera sig själva.
Då de vuxit till sig tillräckligt, i praktiken till tusentals små strängar kött, skalade man av dem från ringen och malde dem till malet kött. Sen var det bara att forma biffen, steka och provsmaka.

- Perfekt konsistens, var en av kommentarerna som smakexperterna fällde.

Traditionell djuruppfödning är mycket energikrävande. Det behövs mängder av vatten, rejäla odlingsmarker för djurfoder och en hel del energi. I jämförelse med det är in vitro-köttet, det i laboratorium framställda köttet en hel del mindre krävande för miljön och producerar t.ex. bara en tiondel av de växthusgaser traditionell djuruppfödning ger upphov till.

Men forskningen kring laboratorieodlat kött har bara påbörjats. Nu behövs forskning bl.a. i hur man kunde skala upp produktionen för att få ner priset som i det holländska fallet t.ex. rörde sig kring 250.000 euro för den aktuella biffen...

Men snabbt går det inte, förutspår Hanna Tuomisto.
- Jag tror inte att vi ännu om 20 år har speciellt mycket konstgjort kött på marknaden.

I veckans Kvanthopp hör du en intervju med Hanna Tuomisto som Jan-Ulrik Lindberg träffade i Oxford. Redaktör för inslaget är Ulrica Fagerström.

Mer information om det holländska projektet hittar du här.

I tv-programmet Vi borde prata om Europa diskuteras framtidens mat.

Mer om ämnet på Yle Arenan