Vem ska bestämma över forskningspengarna?

Med bara ett drygt år kvar till nästa riksdagsval jobbar regeringen nu hårt för att sätta sin prägel på framtiden. Bland annat förbereds en totalreform av statens forskningsinstitut och forskningsfinansiering.

Principbeslutet togs i september och under mars månad ska ett lagförslag om ändringar som gäller Finlands Akademi avges till riksdagen. I samband med det ska bland annat ett nytt råd för strategisk forskning inrättas.

Reformen är omfattande. För det första vill regeringen grunda ett nytt strategiskt råd för forskning, som placeras vid Finlands Akademi.

Statsrådet utser medlemmarna och bestämmer riktlinjerna och prioriteringarna för den strategiska forskningen. Rådets budget blir 70 miljoner euro, och finansieringen för de program som godkänns tryggas i 4-6 år.

Både ombudsman Riku Matilainen vid Forskarförbundet och viceordförande Kaarle Hämeri från Professorsförbundet är oroliga över att dethär betyder en ökad politisk styrning av forskningen, då man är van vid att anslagen fördelas enligt akademiska prestationer. Understatssekreterare Timo Lankinen håller inte med, eftersom statsrådet bara drar upp riktlinjerna för forskningen och rådet annars ska fungera självständigt.
Men forskarnas förtroende tycks svikta, och fallet Himanen verkar spöka i bakgrunden.

Professor Pekka Himanen anlitades ju av regeringen för att skriva en framtidsrapport. Himanen fick jobbet utan konkurrensutsättning, och rapporten kostade 700.000 euro. Timo Lankinen medger att det har påverkat diskussionsklimatet, man tror inte på vad regeringen menar med denhär reformen.

Hur långt kan forskningen styras?

Regeringen vill se mer forskning som är relevant för samhällsproblemen i framtiden, det må sen gälla klimatförändringen, den åldrande befolkningen, eller något helt nytt och ännu outforskat. Vem som är bäst skickad att avgöra vad som är relevant är förstås inte en helt enkel fråga.

Enligt forskarna utvecklas den akademiska forskningen ändå av sig själv. Man funderar också på vad som händer då regeringar ändras, och tycker att riksdagen vore en bättre hemvist för ett strategiskt forskningsråd av denhär typen.

De 70 miljonerna styrs till det nya rådet från Finlands Akademi, forsknings- och innovationscentralen Tekes och statens 19 olika forskningsinstitut. Varje forskningsinstitut förlorar cirka 6 % av sin nuvarande finansiering.

I framtiden planeras också en sammanlagning av vissa forskningsinstitut. Nuläget uppfattar regeringen att är för splittrat.
Mindre pengar brukar i förlängningen betyda personalnedskärningar, och därför räknar till exempel Forskarförbundet med att det blir uppsägningar både vid forskningsinstituten och universiteten.

Det blir inte heller nödvändigtvis lättare att få finansiering, eftersom konkurrensen om de pengar som finns blir hårdare om folk sägs upp.

Statsrådet viker också en separat pott på 12, 5 miljoner åt sig själv, som regeringen kan använda till olika rapporter som man behöver som beslutsunderlag.

Finland satsningar på forskning sjunker

Totalt satsar Finska staten knappa 2 miljarder euro i året på forskning ( i år 1955 miljoner euro).

De senaste internationellt jämförbara siffrorna är från 2012. Enligt dem kommer Finland på tredje plats i världen (efter Israel och Sydkorea) gällande satsning på forskning och innovation, då med en andel av BNP på 3,5 procent.

Det intressanta är ändå vad som händer i de länder vi brukar jämföra oss med : Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna

Sedan finanskrisen började 2008 har Finland hela tiden satsat lite mindre på forskning och innovation, medan våra "konkurrenter" har satsat lika mycket som tidigare, eller ökat sin andel. Speciellt i Danmark syns resultaten av att man satsar på forskningen.

I och med att Nokia försvann blev det ett djupt hål i den finländska forskningsfinansieringen. Nokia var en stark finansiär av forskning, men inom näringslivet har ingen ännu tagit upp den manteln.

Det borde satsas mer på högtstående forskning, menar Riku Matilainen från Forskarförbundet. Det är det enda ett litet land som Finland egentligen kan konkurrera med idag, tycker han.

Läs mera:
Statistikcentralen, Finlands forskningsanslag
Internationella jämförelser gällande forskningsanslag, OECD:
Statsrådets principbeslut om reformen