Varför väcker tre romska kvinnor så mycket känslor?
När vi rapporterade om de tre romska kvinnorna i Dickursby simhall lät kommentarerna inte vänta på sig. Karin Palmén och Karin Creutz funderar kring varför artiklar om diskriminering ofta väcker näthat.
Speciellt invandrarfientliga grupper har nu mobiliserat sig i sociala media. -Karin Creutz
Diskussionen om hemlösa romer i Helsingfors borde föras på ett helt annat plan, anser Karin Palmén, som grundade Facebook-gruppen Bojkotta rasistiska barer.
- Min första reaktion är sorg över att det finns personer som vi tvingar att tvätta sina kläder i en simhall för att staden inte erbjuder tillräckligt många alternativ.
Vågorna sprids på sociala medier
Dickursby-fallet fick sin spridning via sociala medier och snappades upp av traditionella media och spreds till den stora allmänheten. Karin Creutz, forskare i rasism och media vid Helsingfors universitet menar att det ändå finns många negativa sidor med diskussionen i social media.
- Till skillnad från traditionell media finns det ingen som administrerar diskussionen. Speciellt invandrarfientliga grupper har nu mobiliserat sig i sociala media.
Palmén har själv erfarenhet av de negativa kommentarerna, och hur de ledde till att Facebook-gruppen slumrade in.
- Det började ramla in rasistiska kommentarer, trots att jag skrivit att gruppen ska vara ett tryggt rum där man får tala om rasism och den diskriminering man möter, så det kändes för osäkert att låta dem stå där.
Morgonöppet: Hur ska vi tackla rasism och diskriminering i sociala media?
Varför allt detta näthat?
Det är svårt att förklara varför enskilda individer börjar näthata och forskaren Creutz menar att det finns många olika förklaringar.
- Till exempel svåra ekonomiska tider leder till kategoriseringar och en ”skyll på offret”-mentalitet.
Mycket handlar också om hur man rapporterar. Både Creutz och Palmén menar att det är viktigt att vara så mångfacetterad som möjligt, låta alla inblandade komma till tals och undvika en ”vi och de”-mentalitet. Palmén pekar på ett antal misstag, som också kan hittas i finlandssvenska media.
- Redan rubriceringen kan andas en generaliserad gruppidentitet, man klumpar samman människor baserat på etnicitet, vinklad bildsättning och bara lyfta upp en del av statistiken.
Viktigt är också att låta den det handlar om också komma till tals, menar Palmén och hänvisar till vårt samtal som ”en helvit studiodiskussion”.