Eurosedelns historia
Euron har varit i bruk i drygt tolv år. Euron används idag som valuta i 18 länder. Senaste land att komma med i eurozonen var Lettland i början av året. Nu har mannen som var med om att skapa euron skrivit en bok om hur det gick till.
Antti Heinonen kom nyligen ut med boken ”Ensimmäiset eurot ‒ Eurosetelisarjan synty, liikkeeseenlasku ja ensi vuosikymmen” (De första eurona – Eurosedelseriens uppkomst, utgivning och första decennium). Heinonen har gjort en lång karriär först inom Finlands bank och senare inom Europeiska centralbanken där han i tio år var sedeldirektör. I morse intervjuades han i Ykkösaamu i Radio Yle1.
Utvecklingen tog tio år
Förberedelserna för en ny gemensam sedel inleddes 1992 bland EU:s medlemsstater. Finland kom med i sedelarbetsgruppen 1994. Arbetet började från noll. Allt skulle bestämmas, namn, valörer, storlek, färger, teman och nationella symboler.
- Först samlade vi in alla fakta om de dåvarande nationella sedlarna för att kunna börja planera de nya sedlarna. Finland var det enda land med alla valörer i samma sedelstorlek. Därför var det ganska klart att de nya sedlarna skulle bli olika stora, säger Antti Heinonen.
En annan fråga som diskuterades under flera år var säkerhetsaspekterna. Olika nationella sedlar hade olika äkthetstecken. Dessutom diskuterades vilka texter som borde finnas på de nya sedlarna. Elva olika språk var ju en omöjlighet att ha på sedlarna. En viktig fråga var också namnet på de nya sedlarna.
Vad skulle sedeln heta?
- I början talade vi om ”en gemensam europeisk sedel” eller om ”ecu”. Men namnet kunde inte bli ecu eftersom det var en myntenhet som användes i Frankrike under 1600-talet och vi kunde inte ta i bruk ett namn som redan har funnits. Dessutom kunde det ha uppstått tankar om att det är ”våra pengar, inte era”, säger Heinonen.
-
Det var inte sedelarbetsgruppens uppgift att slå fast namnet, det beslutet hörde till stats- och regeringscheferna. På toppmötet i december 1995 beslöt man att sedeln ska heta ”euro”. Meningen var att den nya valutan skulle skapas på sex till åtta år, men processen tog tio år. Euron togs i bruk den 1 januari 2002.
Lanseringen riskfylld
- Lanseringen av euron var ett enormt projekt där alla risker måste karläggas noggrant. Sedlar till ett värde av hundratals miljarder rörde sig med långtradare på de europeiska vägarna. Totalt 16 miljarder sedlar och 50 miljarder metallmynt, berättar Heinonen.
Allt planerades noggrant eftersom ingen extra kapacitet skapades för att sprida sedlarna från 15 sedeltryckerier samtidigt som de gamla sedlarna skulle samlas in. Leveransen av eurosedlarna inleddes fyra månader innan de togs i bruk.
- En annan svår fråga var automaterna. Tillverkarna fick testsedlar 20 månader i förväg för ett kunna utveckla sina produkter. De måste få testsedlar från alla 15 tryckerier för att säkert veta att de fungerar, säger Heinonen.
På det hela taget gick utgivningen bra. Några mindre bakslag kom visserligen. En del sedlar hamnade i omlopp för tidigt och en del rån förekom.
Trots att allt fler betalningar sker med kort växer sedelanvändningen med fem procent per år. Det beror delvis på att euron används också utanför eurozonen. Det har lett till ett lite lustigt fenomen, säger Antti Heinonen.
- Finlands bank ger ut massor med 100 euros sedlar, men ännu fler kommer tillbaka. Det beror på att ryska banker får sina sedlar från Centraleuropa och ryska turister som kommer till Finland använder gärna 100 euros sedlar.