Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Ryssland får redan nu känna av marknadens sanktioner

Från 2014
Uppdaterad 17.03.2014 15:42.
Oroligheterna syns i rubelns kurs

Marknaden säger redan sitt. Det behövs kanske inga ekonomiska sanktioner av EU mot Ryssland.

- Pengar brukar vara en bra fredsförhandlare, påminde utrikeshandelsminister Alexander Stubb (Saml) på måndagen för Yle Nyheter, även om han inte direkt syftade på marknadens reaktioner.

Finlands ekonomi skulle drabbas hårt av en sanktionsspiral mellan EU och Ryssland, som är en av Finlands viktigaste handelspartners. I fjol var Finlands export till Ryssland värd 5,4 miljarder euro och importen därifrån nästan dubbelt så stor, eller 10,5 miljarder euro.

Men nu får alltså Ryssland redan känna av marknadens "sanktioner". På kort tid har ägarna till de börsnoterade storbolagen sett värden motsvarande tiotals miljarder euro försvinna upp i rök.

Oljan gav "råg i ryggen"

Ryssland har länge levt högt på sin dyra olja, som nu kostar över 100 dollar fatet. Med en stark statsekonomi i ryggen har Ryssland kunnat rusta upp, eller, som det så vackert heter, "modernisera" sitt försvar. Men om krisen eskalerar tappar oljan snabbt i värde. Samtidigt knackar en annan marknadskraft på det ryska finansministeriets dörr: den starkt växande amerikanska produktionen av olja och framförallt skifferbaserad gas. Det är inte glada nyheter för Ryssland om Europa börjar köpa stora mängder gas och olja från USA.

Den politiska krisen hotar också allmänt den ekonomiska tillväxten i Ryssland. I år väntas den ligga på kanske bara dryga procenten. Det är långt ifrån de glada åren i början av årtusendet när ekonomin växte med omkring sju procent om året. Nedgången är inte en direkt följd av den nu aktuella Krim-krisen, men krisen har fördjupat den.

Finlands Bank räknar i sin senaste Rysslands-rapport upp flera faktorer som åtminstone inte bidrar till ljusnande tider. Den rådande osäkerheten med Krim i fokus gör att investerarna drar öronen åt sig. Det finns risk för att investeringarna till och med krymper i år, vilket är rena giftet för ekonomin. De facto så flyr stora mängder kapital Ryssland. Samtidigt ligger rubeln på historiskt låga drygt 50 mot euron eller närmare 36 mot dollarn, och Finlands Bank varnar för en fortsatt kräftgång. Till råga på allt tvingades ryska centralbanken nyligen höja styrräntan från 5,5 till sju procent.

Krim kan bli dyr affär

Också det direkta övertagande av Krimhalvön kan komma att kosta ryska staten skjortan. Det finns uppgifter om en sammanlagt summa på 20 miljarder euro. Krim hör till de fattigaste regionerna i Ukraina, med en bruttonationalprodukt på 1500 euro per person och år. Ekonomin är nedgången, den förr så stolta turistindustrin på förfall och förvaltningen korrumperad, precis som på annat håll i Ukraina.

Affärstidningen Kommersant uppskattar att den ryska staten får punga ut med 2,2 miljarder euro årligen fram till 2025 för att få ekonomin i Krim på fötter. Det är en väldig summa för Krim med tanke på att hela bruttonationalprodukten ligger på 3,1 miljard euro om året.

Och hur ska det gå med ukrainska företag och infrastrukturen i Krim? Vem ska ta över dem, och står någon i så fall för fiolerna. På måndagen beslöt det lokala parlamentet i Krim att nationalisera två olje- och gasbolag på halvön.

Samtidigt har vi de storstilade löftena av Ryssland om ekonomiskt stöd till Ukraina. Vid årsskiftet fick numera störtade presidenten Viktor Janukovytj regering utfästelser om krediter på 15 miljarder euro och 30 procents nedsättning i priset på rysk naturgas. I nuläget är det förstås osäkert om det löftet längre kan hållas.

.