Marit af Björkesten: Konsten att väga politiker
Sällan har public service och Yles roll diskuterats som under det senaste året. Vad Yle borde göra mer av, vad public service är och vad det absolut inte ska vara.
Det är bra. Ett mindre engagemang skulle innebära dåliga nyheter både för vår publikrelation och för vår utveckling.
Inför ett val stiger pulsen ytterligare och grundpelarna för public service, tillförlitligheten och oberoendet, mäts med både våg och linjal. Vi svarar inte med att ta fram sekundklockan, utan genom att eftersträva en rättvis, gedigen och mångsidig bevakning över tid. I våra ögon är en statistisk millimeterrättvisa varken meningsfull eller möjlig att uppnå, bland annat för att vissa kandidater har samhälleliga positioner eller en expertis som ofrånkomligt ger dem en större synlighet i den dagliga nyhetsrapporteringen. Däremot försöker vi se till att helheten inte blir ensidig och att vi inte ger enskilda kandidater oskäliga fördelar.
Med den grunden valde vi att skjuta fram den redan utannonserade reprisen av ett personporträtt av kandidaten Thomas Wallgren till juni, då Europaparlamentsvalet är över. Det är också därför som kandidaten Wivan Nygård-Fagerudd inte fungerar som programledare månaderna före valet.
Det här har väckt en viss förvåning eftersom programmen som de medverkar i inte handlar om EU eller det kommande valet. Wallgren själv skriver i en kolumn i Arbetarbladet att det är sorgligt om ”alla människor som ställer upp i val i det offentliga samtalet i media måste förvandlas till kandidater, ett slags o-människor som alla journalister och snart kanske också alla vanliga medborgare förväntas betrakta med sund misstänksamhet”.
För vår del handlar det inte om att misstänkliggöra politiker, utan om rättvisa och om att vi inte har någon som helst möjlighet att göra lika ambitiösa personporträtt över de andra kandidaterna. Det handlar också om att det inte går att dra någon skarp gräns mellan de politiska handlingar som ofta skapar nyheter och den person som politikern är. Precis som Wallgren skriver är kandidaten också människa, men det betyder också att hela personligheten blir en del av den helhet som väljarna tar ställning till och som påverkar utgången av valet. Därför är det självklart för oss att vi tar på oss valglasögonen oberoende av om det handlar om nyheter, kulturprogram eller mer underhållande innehåll.
Det betyder inte att kandidater är portförbjudna i våra program: Tvärtom kommer Yle att satsa mer än någonsin på det kommande Europaparlamentsvalet. Bland annat intervjuas alla nästan 300 kandidater framför kamera och alla partier får en dag av uppmärksamhet i våra kanaler. Dessutom blir det naturligtvis debatter, utfrågningar, kandidattest och en rad program om valet och de frågor som är aktuella i Europa just nu.
En betydligt svårare fråga än rättvisan är den som ligger som grund för Wallgrens sorg över personporträttet som försvann och som också Dan Lolax tangerar i sin blogg: Förhoppningen om mer långsam journalistik om politikerna och rädslan för att den ofta negativa nyhetsagendan leder till ett växande politikerförakt. Det är i så fall ett problem inte bara för politikerna, utan också för den journalistik som har demokratibygget som en grundläggande mission.
Lösningen kan naturligtvis inte vara att medierna ger avkall på sitt kritiska uppdrag, på bevakningen av makten eller analysen av det som politikerna arbetar med. Men det är möjligt att det finns ett behov av mer rum för de idéer, visioner och förhoppningsvis passion som ligger bakom de dagliga byråkratiska besluten.
Det är politikernas sak att stå för de här berättelserna, och mediernas uppgift att kunna skildra också den här delen av verkligheten. Bland annat därför jobbar Yle Nyheter just nu aktivt med konstruktiva nyheter (mer om det här och här).
”Jag blev politiker för att jag hade åsikter om hur världen borde se ut”, är ett ofta använt citat av en av de politiker som engagerat våra tittare allra mest under de senaste åren.
Ironiskt nog finns hon inte – annat än som rollfiguren Birgitte Nyborg i den fiktiva danska dramaserien Borgen.