Ni får ingen duschsångare av mig
Det finns vissa klassiska musikfrågor. En av dem är: ”Vad brukar du sjunga i duschen?”. Och då berättar folk med ett fåraktigt flin hur de lägger iväg allt från O sole mio till opera-arior och ABBA. Själv brukar jag på sin höjd lägga iväg en rökare i duschen. Redan som ung minns jag att den här frågan ställdes till såväl höger som vänster och att jag varje gång undrade varför frågan överhuvudtaget var av intresse för någon. Intet ont anande personer på gatan fick svara liksom diverse politiker och kändisar av olika kaliber. I något skede av min eljest oskyldiga ungdom föll dock även jag själv till föga för denna alltomfattande idiotiserande duschsångarpropaganda och försökte mig några gånger på att höja min väna stämma i takt med de varma droppar som föll från duschhandtaget. Helt enkelt för att jag ville testa om jag gått miste om någon stor och berikande upplevelse. Men jag kände mig enbart löjlig i denna konstlade situation och slutade rätt snart med detta misslyckade experiment. Tyvärr minns jag inte längre vilka låtar jag försökte mig på då i duschen, men förmodligen var det diverse favoritlåtar från den tiden.
Sparks och Rita Mitsouko / Singing in the Shower
Än i denna dag finns det annars helt seriösa musiktidskrifter som envist i varje nummer ställer denna duschsångarfråga till olika stjärnor från musikens himmel. För det mesta svarar de att de sjunger t.ex. Woody Guthrie, Aretha Franklin eller någon musikalmelodi. Det vill säga någonting med litet mera klass. Ofta brukar de även sjunga någon egen låt de just då jobbar med. Eller så duschar de som jag – i stilla kontemplativ tysthet. Ett av de bättre svaren stod dock basisten och sångaren Jack Bruce (bl.a. Cream) för. När han fick frågan om vad han plägar sjunga i sin dusch svarade han: ”Det är min lediga dag. Och för den delen skulle jag inte ha råd med mig själv, så jag låter bara vattnet forsa”. Jack Bruce – en ren och fin man.
Jack Bruce baslektion + Jack Bruce & Gary Moore & Gary Husband / White Room