Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Knivdåd på campus skrämmer inte teknologer

Från 2014
Uppdaterad 21.03.2014 16:16.
Tekniska högskolans bibliotek i Otnäs, Aalto universitetet
Bildtext Knivhuggningen i Otnäs chockade många men stämningen på campus är trots allt lugn.
Bild: Yle/Pentti Palmu

Våldsdådet mot kändisfilosofen Esa Saarinen vid Aalto-universitetet i Otnäs nyligen, chockade studerande och personal i teknologbyn. För en vecka sedan uppgav Helsingfors Universitet att högskolan hotats med ett bombattentat. Det verkar som om ett nytt fenomen har landat också på de finländska högskolecampusarna.

I Finland har studerande kunnat röra sig fritt och inte behövt oroa sig för sin säkerhet på högskolor och universitet. Personalen har inte heller utsatts för direkta fysiska angrepp. Även om det i många andra europeiska länder är vanligt med strikta säkerhetsregler och noggrann övervakning av campusområden känns sådana förfaringssätt främmande för finländare.

Har händelserna påverkat studerandes trygghetskänsla i Otnäs?

Vid lunchtid är stämningen i Teknologföreningens restaurang livlig och det finns knappt några lediga bord. Teknologerna köar snällt och talar glatt med varandra medan de väntar på maten.

– Inte har jag påverkats på något större sätt, men visst tänker man att sådant här inte får hända, säger Oscar Henriksson som både bor och studerar i Otnäs.
Joel Sågfors och Rasmus Törnqvist känner sig också trygga och upplever inte att deras säkerhet är hotad.

Elina Ämmälä som är kommunikationsdirektör på Aalto- universitetet berättar att säkerhetsåtgärder ständigt utvecklas i samarbete med polisen och andra högskolor.

– Samtidigt måste man komma ihåg att händelser som en knivhuggning är ytterst sällsynta, säger Ämmälä.

Svårt att märka om någon mår dåligt

Till exempel på Aalto- universitetet studerar det ungefär 20 000 personer och då kan det vara svårt att märka om en kurskamrat mår dåligt.

– Det är knappast möjligt att märka allt men jag tycker man kunde satsa mera på att hjälpa dem som behöver stöd, säger Emma Ringbom som också studerar i Otnäs.

– Under mitt första studieår pratades det nog om vilka mentalvårdstjänster det finns att få, men efter det har det nog inte kommit någon information om varken psykisk hälsa eller säkerhet, säger Ringbom.

Fungerande krisvård kräver arbete varje dag

Martti Raevaara är Aalto- universitetets vicerektor och han berättar att skolans säkerhetsstrategi är en större helhet än endast krisstrategin.

– Vårt vardagliga arbete utgör basen för krisstrategin, säger Raevaara. Krisvård är inte något som tas upp endast då det verkligen händer något, utan universitetets personal tar studerandes välmående i betraktande i sitt vardagliga arbete.

Marja-Leena Hauhia är överläkare på Studenternas hälsovårdsstiftelse. Hon poängterar att studerandena borde vara lyhörda. Märker man att en studiekamrat inte mår bra råder hon att modigt kontakta personalen vid studenthälsan.

– Det är viktigt att inte ensam grubbla över situationen utan berätta för vårdpersonalen om sina misstankar, säger Hauhia.

Laura Klingberg, Sandra Anttila