Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Västnyländska vården ska styras från Helsingfors

Från 2014
Uppdaterad 25.03.2014 12:14.
Sjukhusjouren i Lojo, provtagningsutrustning, sängar, skåp.
Bildtext Social- och hälsovårdsreformen orsakar förändringar i den västnyländksa vården, tror politiker.

Landets regering och opposition presenterade igår hur de vill att social- och hälsovårdsreformen ska se ut. Harry Yltävä (VF) som suttit med i arbetsgruppen som planerat hur vården ska organiseras, tror att reformen nog kommer att märkas också i Västnyland.

De fem hälsovårdsområdena utgår från de specialsjukvårdsområdena som redan nu finns med huvudort i Helsingfors, Åbo, Tammerfors Kuopio och Uleåborg. Enligt Yltävä är Helsingfors och Nylands sjukvårdsområde ett bra botten för att vara det organ som är ägare till den nya organisationen.

- Förvaltningsmodellen är samkommun, men det finns ändå många öppna frågor ännu som måste avgöras senare, säger Yltävä.

Han säger att reformen är den största som den finländska vården varit med om sedan hälsovårdslagen år 1972. Yltävä menar att västnylänningarna nog kommer att känna av reformen.

- Som en av de viktigaste sakerna i reformen ser jag integrationen, samarbetet mellan specialsjukvården, primärhälsovården och socialhälsovården och nu är allting i samma paket. Det betyder att klienternas och patienterna vårdkedjor fungerar bättre än nu när vi har samma ägare, säger han.

Kommuner ansvarar inte för primärvården

I och med reformen kommer kommunerna inte att ha ansvar för primärvården. Kommunernas uppgift kommer att vara att finansiera det hela enligt principen en euro per invånare.

Det här innebär alltså att alla som bor inom samma vårdområde betalar lika mycket för vården. Det betyder inte att vården kostar endast en euro per invånare i kommunen.

Harry Yltävä vill inte ta ställning till om små kommuner som Ingå eller Hangö i framtiden kommer att ha en lättare uppgift att kvarstå som självständiga kommuner eftersom kommunreformen inte längre går hand i hand med social- och hälsovårdsreformen.

- Det var en av de stora frågorna, men det hörde inte till arbetsgruppens uppgift att ta ställning till den saken. Men det är självklart att om ungefär femtio procent av kommunens uppgifter försvinner så är det säkert något att fundera över, säger Yltävä

Harry Yltävä är väldigt nöjd med social- och hälsoreformen.

- I två års tid har det jobbats med den här reformen och jag var rädd att det blir någonting urvattnat, men det här är det bästa möjliga man kan tänka säg, säger han.

Artikeln är uppdaterad den 25:e mars.

Läs mera om den nya reformen:
Hälsovårdscentralerna kan minska, tror grundtrygghetsdirektören i Raseborg
Vad betyder reformen för den vanliga finländaren?
"Reformen en möjlighet att skapa fungerande svenskspråkiga strukturer"