"Reformen en möjlighet att skapa fungerande svenskspråkiga strukturer"

Hur kommer det att gå med den svenskspråkiga vården när fem stora vårdområden får ansvaret för all vård i Finland? Frågan är ännu svår att svara på eftersom få hittills har sett hela reformförslaget.

Christina Gestrin, ordförande för Folktinget och riksdagsledamot från SFP, säger att de än så länge bara kan uttrycka sina förhoppningar om hur den svenskspråkiga servicen ska ordnas efter reformen.

- Vi har ännu inte sett hela förslaget, så i det här skedet är det svårt att ta ställning till det. Och det återstår att se hur långt regeringen har kommit i den här diskussionen i det här skedet. Jag antar att de inte har hunnit diskutera den biten. Men det som är helt klart är att det nog kommer att behövas någon slags svenska strukturer i den här helheten.

Tidigare i dag sa Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt, att svenskspråkiga i Karleby inte behöver vara oroliga för att de enligt förslaget kommer att höra till Uleåborgs sjukvårdsdistrikt. Han säger att "modellen ger möjlighet till att områdets beslutandeorgan beställer regional service och ingenting hindrar att den svenskspråkiga befolkningen i Karleby skulle ha samma service som levereras i hela kustregionen".

- Det är naturligtvis bra om det är så man ha tänkt sig att Karleby ska kunna få sin service från det området, när det gäller specialsjukvården, eftersom Karleby blir utanför det området. Det är helt berättigat, så måste det skötas, säger Gestrin.

Ett eller två upphandlingsområden?

Enligt Gestrin är frågan nu om det är ett sjukvårdsdistrikt som ska få ansvaret för den svenskspråkiga servicen, eller om ansvaret ska delas av två distrikt.

- Två områden blir nu tvåspråkiga och de är Nyland och de övriga längs med kusten. Och här gäller det att se till att det också skapas en svensk struktur. Vi har tyckt att ett område borde ha hand om det svenska, bättre skulle det ju vara om det skulle koordineras från ett ställe. Så det återstår att se om man lyckas skapa en specialstuktur som betjänar alla svenskspråkiga.

Viktigt att Kårkulla får fortsätta

Hon säger också att det är viktigt att samkommunen Kårkulla får fortsätta sin verksamhet och att liknande service skulle finnas inom den svenskspråkiga mentalvården.

- Det vi har påtalat under hela den här processens gång är att det behövs ett större befolkningsunderlag för att ordna vissa specialgruppers vård. Och då tänker vi bland annat på det som Kårkulla har stått för och vi vill att Kårkulla ska finnas kvar, det vill säga också genom lagstiftningen befästa den uppgift och det arbete som Kårkulla utför. Och så finns det andra specialgrupper, till exempel den svenskspråkiga mentalvården, där det finns stora brister i dag och där det nu behövs speciella strukturer.

Är du orolig för hur den svenska servicen kommer att se ut efter reformen?

- Det finns stora brister i den svenskspråkiga servicen också i dag och det här måste korrigeras i samband med den här reformen. Så jag ser det också som en möjlighet, att vi i samband med reformen ser till att man skapar fungerande svenska strukturer, säger Gestrin.

Läs också: Vad betyder reformen för den vanliga finländaren?