”Vi vädjade till stan”

För Pellingeborna kom nyheten om att skärgårdsstödet riskerar att falla bort inte som någon överraskning. Så de fortsätter som förrut – det de vill ha måste de skapa själva.

- Jag kanske inte tror på kommunal service längre säger pellingebon Gunnel Englund. Jag har gått inför att det som vi vill ha, det måste vi skapa oss själva, tyvärr.

Läsåret 2014 är året då alla förstaklassister i Pellinge pendlar två timmar varje dag för att komma till skolan på fastlandet. Öns egen skola stängdes ifjol. Pellingeborna har kämpat i åratal för att behålla sin skola. Ett sista hopp var ett bidrag från skärgårdsstödet.

- Jag litade väldigt starkt på att skärgårdspengarna trots allt skulle vara det som var avgörande och rädda vår skola säger Englund.

Skärgårdsstödet

Då Pellingeborna kämpade för att behålla sin skola på ön i Borgå skärgård framkom det att Borgå stad får ett tillägg från staten i form av skärgårdsstödet, som ingår i statsandelssystemet. Liksom Sibbo, Lovisa och Pyttis är Borgå en kommun med skärgård och har fått skärgårdsstöd. Av Borgås stöd på 1,6 miljoner har staden bara öronmärkt några hundra tusen euro för projekt i skärgården. Resten har staden använt till annat.

- Vi vädjade till staden om att uttryckligen använda de öronmärkta skärgårdspengarna för att utveckla vår skola.

Om pengar skulle satsats på skolan är det bort från annan service säger stadstyrelsens ordförande Matti Nuutti.

Många Pellingebor har försökt varna politikerna om att ifall skärgårdsstödet inte används specifikt för skärgården så kommer det att falla bort.

- Som skärgårdsbo måste jag ju hoppas att det nu inte sker så stor förändring. Men visst är jag ju rädd säger Englund.

Motstridigt

Samtidigt som skärgårdsstödet eventuellt faller bort ingår Pellinge i ett skärgårdsprogram som skall göra det lättare att leva, bo och arbeta i skärgården. På ön finns ett livligt föreningsliv och flera företagare.

- Jag vet att arbetstiden som privatpersoner har satsat på det här är ungefär tre månader och nu frågar man sig om allt varit förgäves. Har vi igen satsat energi och tid till ingen nytta?

Visst investerar kommunen i skärgården anser Englund. Det finns vägar och en viss service men det känns som att förutom daghemmet var skolan den sista kommunala servicen som togs bort.

Det har blivit många kamper och mycket privat engagemang, tid och pengar som satsats på att kämpa för att få allting att fungera. Efter att skolan stängdes var orken slut för en stund men kampen kan tas upp igen om daghemmet i sin tur hotas av stängning.

Mer i Närbild måndag 31.3 kl.20.00.