Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Stora skillnader i stadsbors hälsa

Uppdaterad 10.04.2014 13:09.

En undersökning av hur invånarna i Finlands stora städer mår visar att Esbo generellt sett är staden där de lyckligaste och högst utbildade bor.
Inkomst- och utbildningsnivå hänger ihop med hälsa och välfärd, visar undersökningen.

Det är Institutet för hälsa och välfärd som tillsammans med arbetshälsoinstitutet och kommunala aktörer har frågat tiotals tusen invånare i Finlands sex största tätorter Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo, Tammerfors och Uleåborg hur friska och lyckliga de är.

Esboborna har mest ork

Skillnaderna i arbetsförmåga var stor mellan städerna.

Enligt undersökningen känner var fjärde arbetsför finländare, alltså kring åttahundrasextiotusen personer, att den egna arbetsförmågan är nedsatt.

I Åbo gäller det här nästan var tredje invånare, medan mindre än var femte Esbobo anser att den lider av nedsatt arbetsförmåga, vilket är under genomsnittet. Esboborna var också lyckligare än snittet, mer än sextio procent av dem uppgav att de känner sig tillfreds med livet.

Hälsocentralerna räcker inte till

Drygt en tredjedel av finländarna upplever att hälsocentralernas servicenivå inte täcker deras behov.

Värst var läget i Esbo, Helsingfors och Vanda, där nästan hälften av invånarna kände att hälsostationernas resurser är otillräckiga.
Däremot var Åbo- och Tammerforsborna nöjda med den kommunala hälsovården.

Särskilt utsatta var de arbetslösa som inte längre omfattas av arbetshälsovården.
Forskarna som gjort undersökningen såg just dem som en särskild riskgrupp, som politikerna borde vidta åtgärder för att stöda.

Depression och övervikt

Inkomstnivån hänger alltså ihop med depression visar forskningen. I de städer där utbildnings- och inkomstnivån är högst, till exempel Esbo, var depression mindre förekommande än till exempel i Åbo, där utbildningsgraden är lägre.

Inkomstnivå och övervikt hänger likaså ihop - även om finländarna inte längre blir fetare så lider särskilt lågutbildade stadsbor av fetma i högre grad än högutbildade.

Det som även framgår ur undersökningen är att fattigdomen inte har försvunnit.

En av fem finländare har på grund av penningbrist snålat på mediciner, läkarbesök och matinköp.
Tendensen att spara in på kostnader för hälsa och välmående oroade forskarna.

Men varannan vuxen finländare upplever trots det att livskvaliteten är god och känner sig lycklig största delen av tiden.

Inkomstklyftorna påverkar

Enligt forskarna som gjort undersökningen är det nu viktigt att politikerna både i kommunerna och på nationell nivå fokuserar på hur kan minska de samhälleliga klyftorna.

Skillnader i inkomst och utbildning hänger tydligt ihop med hur arbetsoförmåga, övervikt och depression fördelar sig bland befolkningen i de stora städerna och därför är det av största vikt att klyftorna jämnas ut, menar forskarna.