Hur mår Åboborna?

Var tredje Åbobo upplever en nedsättning i arbetsförmågan. Det här är en högre andel än i resten av landet. Det visar en regional hälso- och välfärdsundersökning som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Enligt undersökningen finns det skillnader i finländarnas arbetsförmåga och möjligheter att orka med sitt jobb fram till pensionen. Utredningen visar också att det finns ett samband mellan fattigdom och utbildning, vilket i sin tur påverkar livskvaliteten.

Många Åbobor mår dåligt

Forskningen visar att upp till var femte finländare prutat på mat, läkemedel och läkarbesök på grund av brist på pengar. Det här gäller speciellt bland de lågutbildade. Var tredje finländare anser också att det är svårt att få service på hälsocentralen.

Enligt utredningen är Åboborna ändå lite nöjdare med den den offentliga vården än invånare i andra större städer. Trots det upplever drygt 40 procent av Åboborna att deras hälsa har försämrats. Det här är den högsta siffran jämfört med resten av landet.

Åbobon – en soffpotatis?

Undersökningen visar att många Åbobor har dåliga levnadsvanor jämfört med invånare i andra städer. Åboborna rör inte på sig och är överviktiga.

Åboborna verkar också må psykiskt sämst. Mindre än hälften de tillfrågade Åboborna känner att de har en god livskvalitet och att de är nöjda med sina liv. Cirka 30 procent av de Åbobor som deltog i undersökningen har haft depressionssymptom.

Enligt forskarna är det viktigt att fundera på hur skillnaderna mellan invånarna kunde utjämnas. Högutbildade upplever att de orkar bättre på sitt jobb än lågutbildade. Det här betyder att man borde satsa mer resurser på de invånare som har det socioekonomiskt svårare. Det här är ett sätt att förlänga arbetslivet.

Undersökningen har pågått sedan 2013. Drygt 150 000 finländare deltar i undersökningen, som pågår i två år.

Stora skillnader i stadsbors hälsa

Mer information om undersökningen hittas här (på finska).