Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Patrick Holmström: Vargar i Kreml

Från 2014
Marsch till stöd för president Vladimir Putin i Moskva.
Bildtext Putinaktivister klädda i Sovjetarméns krigstida uniformer marscherar i Moskva i början av mars till stöd för att införliva Krim.
Bild: EPA / Sergei Chirikov

Utvecklingen i Ukraina har under våren i stort följt den vision som en av de tongivande Kremlideologerna Aleksandr Dugin publicerade i början av mars.

Dugin är en av teoretikerna bakom tanken på att upprätta ett nytt, starkt och centralstyrt eurasiskt ryskt imperium som senast existerade i form av Sovjetunionen.

Projektet grundar sig på en större idé om västerlandets degenerering och allmänna moraliska förfall.

I detta elände besmittat av föraktliga företeelser som rättigheter för homosexuella bör Ryssland stiga fram som en stark ledare för ett imperium från Lissabon till Vladivostok för att återinföra traditionella värderingar och bekämpa amerikansk dominans.

Det är en politisk värld där de traditionella begreppen vänster och höger mist sin betydelse. Måttet på skalan är i stället graden av extremism.

Stark påverkare eller fanatiker?

En del Eurasienteoretiker betraktar exempelvis Peter den store som en förrädare och bespottar honom eftersom han beundrade Europa och dess relativt liberala värderingar. De hyllar i stället Ivan den förskräcklige och Djingis Khan.

I praktisk politik representeras tänkandet av president Vladimir Putins föreslagna Eurasiska union.

Det är oklart hur mycket inflytande Aleksandr Dugin har på president Putin, men Dugin har fått allt mera synlighet för sina åsikter I medierna de senaste åren. I väst betraktas han allmänt i liberala kretsar som en extremist och fanatiker.

Pappa var i GRU

Filosofie doktor Dugin är ledare för det Eurasiska partiet i Ryssland och tidigare aktivist inom nationalbolsjevikerna. Han kommer från en högt utbildad familj, där mamman var läkare och pappan generallöjtnant vid den militära underrättelsetjänsten GRU.

Till vardags leder han centret för studier i konservativism vid Moskvauniversitetets sociologiska fakultet, där det bedrivs forskning kring det eurasiska projektets ideologiska fundament.

Hans kritiker har jämfört honom med den ukrainsk-sovjetiska biologen Trofim Lysenko, som fått bli historisk symbol för politiskt tendentiös forskning.

Docent Bäckmans goda vän

Det finns många personer utanför Ryssland som talar för Eurasienidén. I Finland finns exempelvis docent Johan Bäckman (som i sin blogg kallat Dugin sin gode vän) och exkyrkoherden i Pojo Juha Molari.

I Västeuropa finns bland andra belgaren Luc Michel, som försökt sammanföra extremister på både den traditionella vänster- och högerkanten och leder partiet Parti communautaire national-européen, som vill skapa en enhetlig stat från Ryssland till Atlanten.

Både Michel och Bäckman var inbjudna av Ryssland som valobservatörer till den omstridda folkomröstningen på Krim, som följdes av den ultranationalistiska annekteringstillställningen i Sankt Georgssalen i Stora Kremlpalatset i Moskva.

Där kunde man se både rysk-ortodoxa präster och motorcykelknuttar från mc-gänget Nattens vargar i vimlet av inbjudna gäster.

Civilisationernas kamp

Annekteringen av Krim gick helt enligt Dugins scenario Rysk vår, som han publicerade tillsammans med några domedagsvisioner på sin Facebooksida i början av mars. En engelsk översättning finns bland annat här.

Dugin ansåg redan 2008 efter den ryska de facto annekteringen av Sydossetien att Krim skulle bli nästa steg i civilisationernas kamp, ett begrepp myntat av den omstridda amerikanska statsvetaren Samuel P Huntington.

Enligt Dugins spådom kommer det härnäst att uppstå revolution och inbördeskrig i östra Ukraina, de förklenade västländerna vågar inte ingripa utan nöjer sig med att protestera och ryska trupper går in och tar sig fram till floden Dnepr medan västliga trupper till sist går in i västra Ukraina och skapar en demarkaionslinje längs Dnepr, där även Kiev är beläget.

Det politiska sönderfallet i Ukrainas västra del fortsätter, sprider sig och allt fler länder i Europa inser att endast Ryssland kan garantera stabilitet. De går därför med i den ryskledda konservativa revolutionen.

Därefter skapas en allians av EU och den Eurasiska unionen och den amerikanska hegemonin i Europa är slut, spår Dugin.

Tro det den som vill.

Läs även: Söndra och härska i Ukraina

Diskussion om artikeln