Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Letterna i städerna nära ryska gränsen känner sig utsatta

Från 2014
Uppdaterad 23.04.2014 11:11.
Lettlands dåvarande president Valdis Zatlers (t.v.) och hans polske kollega Bronislaw Komorowski i Daugavpils i september 2010.
Bildtext Arkivbild - Lettlands dåvarande president Valdis Zatlers och hans polske kollega Bronislaw Komorowski i Daugavpils år 2010
Bild: EPA/VALDA KALNINA

I östra Lettland stiger oron för att propaganda från Ryssland ska öka motsättningarna mellan den lettiska och den ryskspråkiga befolkningsgruppen. I staden Daugavpils talar bara var sjätte invånare lettiska, och många av dem känner att attityderna mot dem har hårdnat. På kvällarna tycker många ungdomar att det är obehagligt att röra sig på stan.

Baren Artilerijas Pagrabi har bara varit öppen i ett halvår, men policyn att personalen endast talar lettiska har blivit en succé bland stadens lettiska ungdomar.

I början väckte klubbens språkpolicy inte så mycket reaktioner, men efter att dörrvakterna en gång kastade ut en berusad rysk kund började aggressiva kommentarer dyka upp på internet.

- Alla i personalen kan tala ryska, men vi har vår policy för att bevisa att bra mänskor inte har problem med att anpassa sitt språk efter miljön, säger klubbens ägare Andrejs Faibusevics.

Det som oroar de gäster jag talar med i baren under kvällens lopp är att en del av de lokala ryska ungdomarna ska radikaliseras ännu mer. Det känns som om den ryska propagandan redan har lyckats väcka känslorna för ett stor-Ryssland, säger ett par ungdomar, utan att riktigt kunna lägga fingret på varför de tror det.

Majoriteten av gästerna i baren föddes i början av 1990-talet, då andelen ryskspråkiga var ännu större än idag eftersom det sovjetiska flygvapnet hade en bas här. Idag lockar stadens universitet ungdomar från hela Lettland, men den trenden kan nu brytas.

- Jag har alltid en tårgasflaska i min handväska, säger Kristine, som har vuxit upp på landsbygden utanför Daugavpils, en helt lettiskspråkig miljö. Det händer ibland att någon skriker efter en, titta, där är några letter. Så har det förstås alltid varit, tillägger hon, det är inget nytt.

På Daugavpils gator syns inga tecken på någon pyrande konflikt, förutom att de två språkgrupperna i stort håller sig för sig själva. Det här är landets näst största stad, men staden är fattig, vilket många av invånarna beskyller regeringen i Riga för. Förra veckan kom Lettlands förre president Valdis Zatlers med obekräftade uppgifter om att Ryssland håller på att kartlägga stämningarna i östra Lettland.

- Jag tror inte att Ryssland planerar något liknande som det de har gjort i Ukraina och på Krim, säger Andis Kudors, chef för tankesmedjan Centret för östeuropeiska politikstudier, men de kan använda den information de samlar för att skapa spänningar i gränsområdena.

- Det finns inga etniska konflikter mellan ryssar och letter, men Ryssland utnyttjar spänningarna för att underminera vår integrationspolitik, menar Kudors.

Bland de lettiska ungdomarna känner många att de är mer utsatta nu än tidigare, men få tror ändå att något dramatiskt kommer att hända.

- Det här är ingenting vi talar om, säger Aigars Soldans, som de senaste snart två åren har bott i Moskva, vi har annat att tala om med kompisarna. Det är fortfarande bra här i Daugavpils.

Aigars ryska fru Daria tycker däremot att det märks att många är skärrade, som till exempel Aigars släktingar, som nu oroar sig mer än tidigare.

- Igår när vi var hemma hos Aigars mamma nämnde hon krisen i Ukraina och allt som nu händer, jag kunde se att det gör ont i hans familj.

Gustaf Antell