Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Oro över Ukraina bland folk i Moskva

Från 2014
Uppdaterad 28.04.2014 17:00.
Vid metrostationen Prospekt mira
Bildtext Vid en metrostation i Moskva
Bild: Kerstin Kronvall, Yle

- Man fattar inte vad där egentligen händer. Det är det absolut vanligaste svaret då man frågar Moskvabor vad de tänker om krisen i Ukraina.

I Moskva är det lätt att komma in på diskussioner om Ukraina men det är inte det första människor talar om med en främling. De allra flesta anser att Ryssland gjorde rätt då man intog Krim men jag träffar ingen som vill se ett krig mellan Ryssland och Ukraina.

Fosterländska symboler

Snart är det dags att fira segerdagen den nionde maj. Det är en av de största högtidsdagarna i Ryssland, bara nyåret och den internationella kvinnodagen kan mäta sig med segerdagen. Det man firar är freden som år 1945 slöts efter andra världskriget. Det krig som i Ryssland kallas det stora fosterländska kriget.

Sedan nästan tio år tillbaka hör bandet från St Georgskorset till symbolerna för såväl fosterländskhet som segerdagen. Bandet är randat i svart och orange och i ett sådant band hängde St Georgskorset som delades ut för tapperhet i krig under tsartiden. I Sovjetunionen användes samma band för Leninmedaljen.

Alexandrina delar ut St Georgsband i centrum av Moskva
Bildtext Alexandrina delar ut St Georgsband i centrum av Moskva - (Copyright: Kerstin Kronvall, Yle)
Bild: Kerstin Kronvall, Yle

Det var efter den orangea revolutionen i Ukraina som man började bära bandet som en fosterländsk symbol. Alexandrina, som står vid den livliga gatan Zubovskij bulvar och delar ut sådana band, säger att alla som får ett band blir glada.

Vill hedra dem som var med i kriget

För Alexandrina själv betyder bandet mycket eftersom både hennes gammelfarmor och gammelfarfar deltog i kriget. Gammelfarmor var bara tretton år då kriget började men hon var med och transporterade mat till fronten. Gammelfarfar i sin tur krigade i Stalingrad och sårades under bombningarna där, berättar Alexandrina.

- Vi måste minnas deras hjältedåd och vara tacksamma för att de gav oss våra liv och en fredlig himmel över våra huvuden, säger Alexandrina.

Hon oroar sig för ett eventuellt krig i Ukraina men tror, till skillnad från alla andra jag talar med, att hon själv kan påverka läget.

- Jag kan vara med i ungdomsorganisationer eller politiska partier och föra fram min åsikt. Den är att vi ska ha fred, säger Alexandrina.

Hemlösa hundar behöver mat

Jana samlar in pengar för att köpa mat till hundar som hon räddat från gatan
Bildtext Jana samlar in pengar för att köpa mat till hundar som hon räddat från gatan - (Copyright: Kerstin Kronvall, Yle)
Bild: Kerstin Kronvall, Yle

Några kilometer österut står Jana och tigger. Hon ber inte om pengar för egen del utan till de hundar hon och hennes familj har tagit hand om. En kvinna i en stilig kappa har med sig ett par burkar hundmat som hon öser upp på ett fat till hundarna medan en man som passerar släpper ned några slantar i en skål intill.

- Folk kasta ut sina hundar, jag vet inte varför de gör så, säger Jana. Vi fångar in dem och tar hand om dem för vi vill inte att de ska vara tvungna att sova på gatan. Vi köper mat till hundarna för de pengar människor ger mig. Jag byter plats varje dag, då är det lättare att få pengar.

Oro för egen del

Jana känner inte till något om krisen i Ukraina, hennes liv är kanske för knepigt för att hon ska ha tid över för politik. Två andra unga kvinnor, Julija och Aljona är däremot djupt bekymrade.

- Vi oroar oss främst för vår egen del. Tänk om det händer något liknande här, säger Julija, fast vårt land är mera stabilt.

Aljona tänker på alla sina vänner som finns på olika håll i världen. Hon tycker väldigt illa om tanken att de ska uppleva ryssar som fiender eller att det ska bli svårare att kunna träffas.

Trots de oroande nyheterna från Ukraina är Julija och Aljona emellertid nöjda med sina egna liv. Som infödda Moskvabor känner de sig trygga. De har jobb, bostad, familj, social trygghet och vänner.

Diskussion om artikeln