Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Bostäder tappar i värde på landsbygden

Från 2014
Uppdaterad 15.05.2014 17:13.
Tom Lönnroth, Hypoteksföreningen
Bildtext Bankdirektör Tom Lönnroth påpekar att vissa bostäder på landsbygden är värdelösa för bankerna, medan andra har blivit billigare.

Egnahemshus på landsbygden kostar i många fall betydligt mindre i dag än för två år sedan. På vissa orter i östra och norra Finland anser banker att en del egnahemshus nu till och med är värdelösa och det går inte att ha dem som säkerhet i samband med bostadslån.

Bankdirektör Tom Lönnroth vid Finlands hypoteksförening Hypo betonar att tudelningen mellan tillväxtorter och övriga delar av landet har ökat på sistone.

- På vissa områden så har bostadsvärdena och säkerhetsvärdena (= summan som kan utgöra säkerhet i samband med bostadslån; red.anm.) minskat liksom bankens möjligheter att ta äldre egnahemshus på avsides områden som säkerhet över huvudtaget.

- Hur lite kan en bostad i värsta fall vara värd?

- Beroende förstås på renoveringsbehov, ålder, läge och såvidare så kan det ju vara så att bostaden har tappat en stor del av sitt värde.

- Kan det till och med finnas fall där banken anser att bostaden inte är värd nånting?

- Säkert finns sådana fall också, där renoveringsbehoven är så stora att det inte ens lönar sig att göra större renoveringar. I sista hand så är det bara tomten som har ett värde och då måste man ju också beakta det att om det inte lönar sig att renovera så kan det finnas ett behov av att riva och bygga nytt i stället.

- Och på områden där det är en kraftig utflyttning så kan det hända att det inte finns en efterfrågan på sådana objekt helt enkelt, fortsätter Lönnroth.

- Bostäder är svåra att sälja och det begärda priset måste ofta justeras nedåt. Vad kan den här trenden leda till på landsbygden?

- I värsta fall så kan det ju leda till sådana situationer att en aktiv marknad inte existerar, det vill säga att egnahemshusen inte går åt. Och då är det ju svårt att flytta. Flexibiliteten försvinner om det inte går att flytta efter jobb och så vidare. Och så om bostäder inte går åt så kan det också vara att de inte kommer till försäljning heller. I vissa fall kommer de aldrig ut på marknaden.

Finlands hypoteksförening Hypo väntar sig att åtminstone bostäder i Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Kuopio och Uleåborg håller sitt marknadsvärde under de närmaste åren.

Lugnt på bostadsmarknaden i Lovisa

Dick Lindfors
Bildtext Mäklaren Dick Lindfors.

Yle Nyheter tar en tur till östra Lovisa - närmare bestämt Strömfors. Här är det visning av en radhuslägenhet och två egnahemshus. De är alla belägna invid en lugn gata. De som bor här har redan i några månader velat flytta bort men ska det komma några potentiella kunder i dag? Mäklaren Dick Lindfors vid OP-Fastighetscentralen låser upp dörren till ett av husen – och svarar:

- Jag skulle vara överlycklig om det skulle komma en enda person.
- Okej, det är såpass illa?
- Ja, det är det nog.

Huset är på 200 kvadratmeter och byggt år 2001. Men enligt Lindfors har försäljningstiderna blivit längre under det senaste året. Dessutom finns det mycket utbud i regionen - många hus till salu alltså. Vissa säljare har till och med gett upp sina säljförsök – åtminstone tillfälligt, berättar han.

- En del hade möjlighet att dom tog bort från försäljningen, det betyder att det då inte heller syns så mycket i statistiken.

Egnahemshus till salu i Lovisa
Bildtext Egnahemshus till salu i Strömfors.

Lindfors går runt i huset och tänder lampor, i väntan på kunder som inte dyker upp. Och det här trots att priserna har sjunkit en hel del.

- Fint hus
- Ja, visst är det ju fint.
- Här är till och med en konditionssal. Kombinerat med bar. Det är inte alla hus som har en sådan här.

Men läget är det som i första hand avgör. Här i Lovisa sjönk priserna på egnahemshus med i medeltal 16 procent i fjol – och ännu mer i glesbygden. Det visar statistik som webbplatsen Oikotie har tagit fram för Yle Nyheter. Mäklaren Lindfors igen:

- Jag har ett exempel, ett egnahemshus i Lovisa som prissattes förra våren till 239 000, och det togs ned till 199 000, så korrigerade vi det till 173 000 och nu är vi i 159 000.

Kemijärvi är ett skräckexempel

Mest har bostäderna tappat i värde i östra och norra Finland. Till exempel på utflyttningsorten Kemijärvi är egnahemshusen oftast byggda på 70- och 80-talet.

En person Yle Nyheter har talat med därifrån har haft ett 180 kvadratmeter stort egnahemshus till försäljning i kommunen i snart ett år. Huset är i gott skick och begärt pris är 60 000 euro. Vi kan kalla henne Jenna – hon vill inte offentliggöra sitt riktiga namn.

- Folk kommer nog för att titta på huset då och då och de är förtjusta i det och säger att de ska återkomma genast, men sedan gör de ändå inte det på grund av att de inte får lån från banken, berättar hon.

Eftersom det är en ort med kraftig utflyttning så vill bankerna i många fall inte ge folk lån för att köpa hus; det är för riskabelt när priserna bara sjunker. Husen är alltså värdelösa enligt bankerna.

- Vi har blivit av med så mycket i Kemijärvi att det är som i författaren Eeva Joenpeltos bok: ta askan från öppna spisen också, det finns inte mer att ta, konstaterar Jenna uppgivet.

Hon vågar inte gissa hur länge det kommer att räcka innan huset är sålt. Men hon och hennes man har redan köpt en mer centralt belägen lägenhet nära service så hon hoppas på en snabb försäljning.

- Det är en trerummare på fjärde våningen, med inglasad balkong och belägen invid en sjö. Lägenheten har nu stått tom i ett år i väntan på att vi ska kunna flytta, säger hon.

Ett annat exempel får vi via Leena Nenonen. Hon emigrerade till Sverige år 1969 från utflyttningsorten Kemijärvi och återvänder ännu på semestrarna. Hennes bror och dotter äger nu ett hus där som mäklare värderar till endast 6000 euro. Huset är i mycket dåligt skick och är flera tiotals år gammalt.

Nenonen är bestört över att bostadspriserna har sjunkit så pass mycket under senare år i Kemijärvi.

- Det är ju förstås katastrof för dom som har bott där och kanske blir äldre och som vill sälja sina hus och flytta till annan boende till stan, som inte orkar ha sina hus, det är inte bra för dem. Och det ser man ju i den här byn också att det bara är ett hus som har blivit sålt, annars är det liksom släkten som bor långt borta som kommer till husen och fixar till och grejar där, och det är tomt. Det bor 13 personer i hela byn där, när jag var liten så var vi tusentals.

- Hur känns det här?

- Det känns inte bra förstås, men så är utveckligen när det inte finns jobb och allting görs ju från annat håll. Kraftstationen som finns den styrs ju från nån annanstans, det behövs ingen personal, det byggs ingenting nytt, och fabriken är borta och folk flyttar därifrån.

Också stadsdirektören i Kemijärvi, Olli-Pekka Salminen, ogillar utvecklingen.

- Det är på sätt och vis synd för det blir en hel del bra bostäder outnyttjade när folk inte får sina bostäder sålda, men kanske ändå måste flytta själva till en andra bostad – till exempel till orter där det finns fler jobb, säger han.

Och han tillägger att det nu är ett ypperligt tillfälle för stadsbor att flytta ut på landet, antingen permanent eller bara på semestrarna.

- Det skulle vara vettigt rent samhällsekonomiskt att bostäderna utnyttjades. Men det går nog inte att påverka urbaniseringstrenden. Allt fler vill bo i städer.

Artikeln uppdaterades 14.5 kl. 15.30 med exemplen Lovisa och Kemijärvi.

Lyssna också: Slaget efter tolv - dagens debatt: Egnahemshus - en tickande bomb?