Finland sämst i Norden på rättigheter för hbt-personer

I Europeiska minoritetsorganisationen ILGAs årliga jämförelse kring mänskliga rättigheter för sexuella minoriteter och könsminoriteter är Finland sämst i Norden och landar på en ganska dålig 17:e plats i hela Europa.

Lördagen den 17 maj firas den internationella dagen mot homo- och transfobi. Lagom till den ger Europeiska minoritetsorganisationen ILGA ut sin årliga jämförelse kring mänskliga rättigheter för sexuella minoriteter och könsminoriteter. En jämförelse som visar att Finland sjunker stadigt när det gäller rättigheter för den här gruppen.

I år landar Finland på en 17:e plats och länder som Montenegro, Malta och Kroatien har gått förbi under de senaste två åren då Finland halkat ner fem placeringar. Storbritannien toppar jämförelsen som handlar om de lagar de europeiska länderna har för att säkra rättigheter och skydda mot diskriminering av sexuella minoriteter och könsminoriteter

Andra länder är aktivare

På frågan om varför Finland är så dåligt på mänskliga rättigheter för den här gruppen svarar generalsekreterare på människorättsorganisationen Seta, Aija Salo att andra europeiska länder har varit betydligt aktivare och snabbare med sin lagstiftning.

I Finland har det till exempel under det senaste året inte fattats ett enda beslut som ska leda till förbättring av hbt-personers rättigheter. Många reformer tar väldigt länge i Finland och därför går andra länder förbi.

Förbättring kommer för sent?

Det är trots allt inte för sent för förbättring och för tillfället pågår några positiva processer och flera lagar är på gång. Aija Salo är ändå rädd för att vissa av de här reformerna antingen är otillräckliga eller inte hinner bli färdiga innan nästa val.

- Blir dom inte klara så innebär det oftast att processen börjar om från början då regeringen byts ut, konstaterar Salo.

Enligt Salo tror många i Finland helt enkelt att hbt-personer redan nu har det tillräckligt bra här i landet.

- Man förstår inte att det ännu finns mycket att göra när det gäller diskriminering och rättigheter för den här gruppen av människor, säger Salo.

EU-valet är viktigt

Det går att som enskild individ bidra till att förbättra situationen.

- Rösta i EU valet! uppmanar Aija Salo och tillägger att där har man ett ypperligt tillfälle att påverka.

I Europaparlamentsvalet avgörs väldigt långt vilket klimat det är i Europa när det gäller hbt-personers rättigheter.

- EU stiftar också en stor del av våra lagar så EU-valet är viktigt när det gäller mänskliga rättigheter, påminner Aija Salo.