Uppfostrar vi omedvetet blivande mobbare?

Fenomenet mobbning ligger djupt i våra samhällsstrukturer. Det handlar om hur vi bemöter varandra, kommunicerar med våra barn och hur vi ser på makt och ansvar. Det säger Sara Hellsten som är magister i utvecklingspsykologi och som skrivit sin pro gradu-avhandling om mobbning.

Hellsten vill öppna upp för en bredare debatt om mobbning och inte fastna i begrepp som offer och förövare. Det hela går mycket djupare än så, menar hon.

- Jag vill diskutera hur vi ser på fenomen som status och makt, behovet av autonomi i skolan, på jämlikhet mellan små och stora och på uppfostringsmetoder. Var och en av oss kan fundera på vilket sätt vi lär våra barn att ta hänsyn till varandra.

Som exempel nämner Hellsten ett barn som river en leksak ur det andra barnets hand. Varpå den vuxna kommer fram och rycker tillbaka leksaken och säger tillrättavisande att man inte får ta leksaker av andra. Vilket intryck ger det, frågar hon sig.

Läraren i nyckelroll

Skolan är en miljö som ofta förknippas med mobbning. Här står läraren med sitt beteende i en nyckelroll menar Hellsten.

- Om lärare använder sig av metoder som hot, sanktioner, bestraffning och kanske kallar elever för öknamn så passar den här sortens beteende in i mobbningsdefinitionen. Det här gäller likväl många uppfostringsmetoder, tillägger Hellsten.

- Med det här vill jag inte säga att alla lärare mobbar sina elever, det finns väldigt mycket kompetens. Det hela ligger i hur vi bemöter eleverna och varandra och hur vi ser på maktanvändning.

Mobbning har alltid funnits

Mobbning finns och har alltid funnits i alla kulturer och samhällen. Men det var först i början av 1970-talet som man började forska kring mobbning som fenomen. I början fokuserade man på vad det är hos den enskilda individen som gör att hen blir mobbad.

Efter det försökte forskarna reda ut om det finns gemensamma nämnare hos de personer som mobbar andra. Vissa riktlinjer finns men inga klara gemensamma faktorer har kunnat påvisas. Vem som helst kan alltså i princip vara en mobbare eller en som blir mobbad.

Den tredje vågen i forskningen kring mobbning, främst i skolor, var att se på mobbningen som ett gruppfenomen. Det finns de som utför och de som drabbas men också resten av gruppen blir en del av sammanhanget.

Är du en mobbare mot bättre vetande?

Sara Hellsten vill ta diskussionen till en ytterligare nivå och utmanar oss alla att bära ansvar genom våra egna handlingar.

Det bästa sättet att lära våra barn empati är att bemöta dem empatiskt menar Hellsten. Många fostrare av idag använder sig av metoder som hot, straff och sanktioner. Barnen blir påverkade men lär sig inte empati utav det.

Sara Hellsten förespråkar en process som kallas Nonviolent Communication, NVC, en process med vilken man kan lära sig att kommunicera på ett uppbyggande och empatiskt sätt. För just empati är en bristvara i dagens samhälle anser hon.

- NVC lär en att ta ansvar för sina egna känslor, att kunna identifiera och tillfredsställa sina och andras behov på ett konstruktivt sätt. Vi har mycket att lära oss på individ-, och samhällsnivå. Vi behöver utvecklas som människor för att komma åt fenomenet mobbning, säger Sara Hellsten.

Läs också:
Mobbarens föräldrar bryr sig inte
Svårt att komma åt populära mobbare
Otydlig lag drabbar mobbare
Här är berättelserna vi tiger om - #TaDetPåAllvar

Hör mer i Familjeliv i Radio Vega på lö 17.5 kl. 9.03 med repris på må 19.5 kl. 11.03