Berättelse 107: Kollegerna kritiserade min yrkeskunskap

Flora ville göra allt rätt på sin nya arbetsplats och ställde många frågor. Det ogillade hennes kolleger. De klagade på Flora, vilket fick de att knyta sig i magen på henne.

Så här skriver Flora till #tadetpåallvar:

Jag blev sjukskötare för en tid sedan. Jag bytte från företagare till skolbänken och siktade på mitt drömyrke som alltid varit mej nära.

Under följande kvartssamtal sade avdelningsskötaren att jag var på fel plats i livet och att jag inte ansågs kunna sköta mina uppgifter och att kollegor har klagat.

Jag sökte arbete och fick det genast. Jag var jätteglad och förväntansfull. Stämningen var lite stel på avdelningen men jag försökte vara positiv och frågade mycket så jag skulle lära mej så mycket som möjligt.

Det var min första arbetsplats som sjukskötare. Det var en hel del som jag inte hade lärt mej då jag studerade. Vid det första kvartssamtalet med avdelningsskötaren framkom det att jag ansågs osäker då jag frågade flera gånger om samma sak. Hon sade att det räckte med att jag frågade en gång och sedan skrev upp svaret.

Frågade för mycket

Jag fick veta att jag frågade för mycket och att det hade lett till klagomål. Jag var helt förkrossad. Jag ville säkerställa att allt gjordes rätt för patientens bästa. Tydligen ansågs det vara en svaghet att man frågade.

Jag gick gråtande till min stödperson som iskallt sade att ja, det märks att det är min första arbetsplats som sjukskötare. De andra sade tröstande att man inte ska ta så hårt det avdelningsskötaren säger.

Jag blev ännu mera osäker av kvartssamtalet men bet ihop tänderna. Jag började undra varför jag bara fick göra en del saker men inte andra arbetsuppgifter. Jag började ha ont i magen och kunde inte sova om nätterna.

På fel plats i livet

Under följande kvartssamtal sade avdelningsskötaren att jag var på fel plats i livet och att jag inte ansågs kunna sköta mina uppgifter och att kollegor har klagat. Då frågade jag rakt ut vem som klagat. Vad anses jag inte kunna? Det svarade hon inte på.

Jag började inse att avdelningsskötaren mobbade mej. Jag kontaktade arbetsplatsens arbetsskyddsperson. Det ordnades ett möte där avdelningsskötaren blånekade allt jag sade. Jag orkade inte kämpa mer.

Tackade nej till fortsatt jobb

Då mitt kontrakt tog slut erbjöds jag ett vikariat på en annan avdelning, Jag tog emot arbetet. Efter en tid där berättade jag om min föregående arbetsplats och hur jag mobbats. Mina nya kollegor sade att de undrat varför jag verkade så stressad och orolig men att jag nu verkade lugnare.

Efter att kontraktet tog slut erbjöds jag fortsättning. Jag tackade ändå nej för varje gång jag steg upp på morgonen knöt det sig i min mage. Jag sov ännu dåligt och stressade alltid när jag var på arbetet för att jag inte skulle fråga för mycket och verka osäker.

Jag slutade att arbeta som sjukskötare. Jag har istället fortsatt på mitt gamla jobb som företagare. Varje morgon tackar jag min lycka över att inte behöva jobba en minut till som sjukskötare.

Flora
Namnet är fingerat.

Läs nästa berättelse: Tjejgänget vände henne ryggen