Berättelse 122: Peter blev offer för maktmissbruk på jobbet

Hela sitt yrkesliv har Peter jobbat inom det kommunala. Som sextioåring orkade inte Peter börja om på nytt trots att mobbningen och det tilltagande maktmissbruket förstörde hans arbetsglädje och vardag.

Så här skriver Peter till #tadetpåallvar:

Jag är ett av offren för mobbning och trakasserier i arbetslivet. Även om det är flera år sedan det hände är det ännu smärtsamt att berätta om det. Jag gör det nu för att arbetsplatsmobbningen är alltför vanlig hos oss och bör lyftas fram. Jag hatar den.

Jag har praktiskt taget i hela mitt yrkesliv varit verksam i det kommunala och med eget operativt ansvar.

Man kan undra hur jag stod ut men då man närmar sig sextio år är det alltför svårt att börja om på nytt.

Jag har avlagt min examen med toppbetyg och har aldrig känt mig osäker i min yrkesroll utan litat på min kompetens. Länge trodde jag att det i arbetslivet är tillräckligt att göra sitt bästa och att det är resultaten som räknas. Det tror jag inte längre. I dag är jag på goda grunder betydligt mera cynisk.

Lättare att missbruka makt

Kommunalpolitiken och dess förvaltning har förändrats på senare tid. De flesta lokalpolitiker var förr verksamma utifrån ett ideellt samhällsengagemang att arbeta för det allmännas bästa.

Även om åsikterna också då ofta gick isär var det detta engagemang som utgjorde den gemensamma värdegrunden för arbetet. Den här värdegrunden fungerade som en garant för att spelreglerna och förhållandet mellan olika aktörer hölls på ett anständigt plan.

Visst finns det fortfarande lokalpolitiker som lever upp till det här. Men ett sorgligt faktum är att det blir allt vanligare med personer som med arrogans och opportunism driver en agenda som till stor del handlar om att stärka egen makt och framgång. I en sådan agenda måste alla som upplevs som ett hinder för vägen till makten sopas undan.

Blev utfryst

Det har skrivits mycket om hur härskartekniker fungerar. Den mobbade blir utfryst, får inte nödvändig information och blir ständigt utsatt för nya krav samtidigt som de befogenheter som är nödvändiga för arbetet tas bort.

Andra tekniker som jag upplevt är att i centrala uppgifter uppgifter bli underställd någon som anses ”pålitlig” men som saknar både kompetens och erfarenhet för uppgiften. Vid ett tillfälle gjordes ett försök att undanröja mig och ge mig en helt meningslös och onödig uppgift. Detta försök skedde naturligtvis helt inofficiellt, utanför den gällande beslutsordningen.

I verkligheten blir det givetvis svårt eller rent av omöjligt att fungera framgångsrikt under sådan förhållanden och det är förstås det som är meningen med det hela. Då kan man fortsätta med ryktesspridning om den mobbades oduglighet och den mobbades invändningar mot arbetsförhållandena blir bara ett bevis på hur omöjlig den mobbade är att samarbeta med.

Måste söka professionell hjälp

I början trodde jag att jag kunde hantera trakasserierna genom att prestera bättre och mera men jag insåg till slut att detta inte hade någon betydelse.

Det hela pågick över tio år och alla mina försök att få arbetsförhållanden bättre misslyckades.

Man kan undra hur jag stod ut men då man närmar sig sextio år är det alltför svårt att börja om på nytt. Till slut gick jag i väggen och var tvungen att söka professionell hjälp.

Kollegerna såg - men ingrep inte

Såren efter det som hände kommer nog aldrig att läka. Det som också har varit svårt att bära är vetskapen om att många personer, kollegor och andra, såg vad som pågick men ändå svek mig i slutändan. En stor del hade givetvis inte reella möjligheter att göra något men alltför många valde att blunda och inte se.

Jag vill ogärna gradera vad som gjort mest ont men mycket högt upp på listan kommer nog de tjänstemannakollegor som villigt ställde sig till förfogade som maktens handgångna lakejer i en kafkaliknande process.

Ingen av dem spelade någon stor roll i det hela men det är ju summan av små delar som ger helheten. Både historien och psykologisk forskning visar ju hur lätt helt vanliga människor kan förmås att göra också onda handlingar om de underordnas en överordnad makt som ser åtgärderna som berättigade.

Peter
Mobbningen pågick från slutet av 1990-talet till 2009.

Läs nästa berättelse: Retades med viskningar och prat