Lite samhällskunskap vid yrkesskolor
Finländarna är inte särskilt ivriga på att rösta i EU-valet. I det förra EU-valet för fem år sedan landade valdeltagandet på drygt 40 procent.
Det svala intresset gäller också unga vuxna.
Finländska unga har rätt goda kunskaper i demokrati jämfört med andra unga i Europa. Trots det finns det många unga, som låter bli att rösta.
Det finns flera saker som påverkar ungas intresse för val. Föräldrarnas exempel har visat sig vara en sak som påverkar. Om föräldrarna röstar så brukar barnen också göra det.
"Yrkesskolan lär ut om EU på ett konkret sätt"
I skolan lär sig ungdomarna också vad demokrati är och varför man ska rösta. I gymnasierna kan studenterna välja mellan flera kurser i samhällskunskap och historia.
I yrkesskolorna ser det annorlunda ut. Det ordnas endast en obligatorisk kurs i samhällskunskap för studenterna under hela studietiden.
- Vi ha inte så stora möjligheter att ta upp EU-valet med eleverna den här våren. Det råkar sig så att kursen i samhällskunskap inte ordnas just nu. Det berättar Gösta Berg, lektor i samhällskunskap och rättslära vid Åbo yrkesinstitut.
Enligt Berg behandlas EU och andra samhällsfrågor i undervisningen på andra sätt. Det här tas upp exempelvis då lärarna berättar om frågor som gäller beskattning, bokföring eller handel.
- Vi har ett annat uppdrag än gymnasierna. De ungdomar som utexamineras från vårt yrkesinstitut ska kunna få ett jobb inom den egna branschen. Det är en annan sak än den allmänbildande utbildning som gymnasierna erbjuder. Därför behandlar vi EU på ett konkret plan som studenterna kan dra nytta av i arbetslivet, säger Berg.
Man är aldrig tillräckligt bra på EU- kunskap
Enligt Berg borde det ändå finnas en skild kurs i EU-kunskap i läroplanen.
- Vi hade en sådan kurs tidigare, men den ströks från läroplanen av Utbildningsstyrelsen. Meningen är alltså att EU-kunskapen införlivas i den övriga undervisningen. Men det är viktigt att få så mycket information om EU som möjligt och därför skulle kursen vara nyttig, säger Berg.