Annat sätt att tänka
- På den tiden tänkte de verkligen annorlunda än vi gör nu. Det säger professor Nils Erik Villstrand och det han talar om är 1600-talet och våra förfäder då.
Ända sen början av 1980-talet har han fascinerats extra mycket av den här tiden i historien, en tid då livet och värderingarna såg helt annorlunda ut än vad de gör idag. Livet var hårt och tankarna på ett liv efter detta levde därför också starkt med i vardagen, drömmen om att det åtminstone efter döden kunde bli bättre.
Att samla pengar för framtiden hörde heller inte till dåtidsmänniskans begreppsvärld, vanligen tänkte man bara fram till följande skörd, men just på 1600-talet började den saken ändra.
Nils Erik eller ”Nisse” som han kallas av de som känner honom är uppvuxen i Purmo och fick historieberättandet med modersmjölken – och vid kaffebordet. Båda hans föräldrar var goda historieberättare och medan mamma Eva berättade om sin barndom med 19 syskon på Åland, drog pappa August ofta dråpliga historier om vardagslivet som busschaufför i hemknutarna.
Historiestudierna inleddes 1973 i Åbo, men under årens lopp hann både Kimito, Helsingfors och Vasa rundas som bostads- och arbetsorter, innan flyttlasset åter gick till Åbo. Sen år 2000 är Nils Erik Villstrand professor i nordisk historia vid Åbo Akademi.
Rött och vitt
- Man föreställer sig Vasa som den vita staden och Österbotten som bondelandskapet som reser sig och driver ut de ryska soldaterna. Men i städerna fanns en stor arbetarbefolkning och det fanns också ett rött och annorlunda Österbotten.
Utställningen Blod på drivan vid Österbottens museum i slutet av 1990-talet där Nils Erik Villstrand var en av de drivande krafterna väckte känslor och rev upp minnen. Den röda och vita uppdelningen har alltid varit en känslig del av vår närhistoria. Men där har faktiskt historikerna en roll att spela, de kan bidra till att bearbeta det som i historien varit svårt, tror Villstrand.
- Samtidigt är det allmänt sett inte vi historiker som formar människors uppfattning om det förflutna. Jag tror det är skönlitteratur, film och det vad tidigare generationer berättar.
Vi var Sverige
Liksom den rödvita historien har också den svenska historien varit ett känsligt kapitel i den finländska historieskrivningen. Idag i och för sig kanske ett mer osynligt än känsligt kapitel.
- Historien har format oss och därför är det viktigt att förstå varför vi har blivit som vi blivit. Och då måste vi gå ganska långt tillbaka i historien. I motsats till vad många kanske tror så var det svenska riket ett ganska rimligt och vettigt fungerande rike fram till år 1809.
I personporträttet Bakom bilden berättar Nils Erik Villstrand om barndomen och om historien, om underifrånperspektivet han alltid tenderar att skriva med och om lärdomar forna tiders historia har gett honom. I programmet medverkar även studerande vid Åbo Akademi och vi ser vackra vyer från Åbo och spännande utställningsmaterial från Åbo slott. Redaktör är Ulrica Fagerström. Yle Fem 28.5 kl 20 samt repris 30.5 kl. 20 och 1.6 kl. 16.45.
' /%3E%3C/svg%3E)
