Nyttan med positiv diskriminering döljs av dåliga rapporter
Majoriteten av rektorerna för de skolor, som tilldelas pengar inom ramen för positiv diskriminering, säger att de med hjälp av pengarna lyckats minska på klyftorna mellan olika skolor i Helsingfors. Men utan ordentliga rapporter är det här svårt att mäta.
- Jag är väldigt glad som rektor att Helsingfors delar ut pd-pengar (pengar för positiv diskriminering), de hjälper vår skola att klara av vardagen och kommer väl till nytta, säger Botby grundskolas rektor Janika Wagner.
Botby grundskola får omkring 70 000- 80 000 euro i året extra pengar för positiv diskriminering. För de här pengarna satsar skolan på mer vuxen närvaro och trivsel.
- Anställningar, assistenter, lärare förstärkt bemanning på vårt eftis, material, skolböcker, skidor, skridskor, kulturbesök och utflykter, räknar Wagner upp.
Hur följer ni upp att målen uppnås?
- Studieresultaten är en viktig del av utvärderingen. Ett av de viktigaste mätningsinstrumenten är trivselenkäten som görs via ”Kiva skola”-projektet. Så är klasslärarna klart en viktig indikator för de träffar barnen varje dag.
Utvärderingen ingår i den rapport skolorna ska skicka in till utbildningsverket.
- I början av skolåret gör vi upp en plan och i slutet av året gör vi upp en rapport om hur det gick, förklarar Wagner.
Rapporten ett nödvändigt ont för många skolor
För Janika Wagner är rapportskrivande lätt för hon har en merkonomexamen i bagaget. De flesta andra rektorer, som endast har en lärarutbildning, ser emellertid rapporterna som ett nödvändigt ont. Det här har lett till att de rapporter som dimpar ner hos utbildningsverket ser väldigt olika ut.
Det här tar revisionsnämnden upp i sin årsberättelse för år 2013. Skolorna måste mer systematiskt följa upp studieresultaten konstaterar nämnden. På det här sättet ska det bli lättare för utbildningsverket att rikta pengarna till de skolor som behöver dem mest.
Tanken med positiv diskriminering är att jämna ut skillnaderna mellan skolor. Till exempel ligger Botby grundskola i ett segregerat område med stora klyftor mellan befolkningen så för att minska segregationen inom skolvärlden får vissa Helsingforsskolor extra pengar för att till exempel erbjuda specialundervisning.