Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Söderns drottning – Mannerheims vän

Från 2014
Uppdaterad 30.10.2015 11:03.
Femtio som-sedlar
Bildtext Kurmanjan Datka på femtio som-sedlar

Hon levde mellan åren 1811 och 1907 och Carl Gustaf Mannerheim på ritt genom Centralasien hade tur. Han hann lära känna henne bara lite före hennes död. Han hann också ta ett foto av henne. Ett foto som i dag går från hand till hand runtom i Kirgizistan.

Kurmanjan Datka kallades kvinnan som under fjorton år var erkänd ledare för det som i dag är staten Kirgizistan. Hon förlorade sin makt då Ryssland annekterade området.

Kurmanjan föddes i en rik familj i staden Osj. Hon var stark och egensinnig redan som ung och vägrade gifta sig med den man som familjen hade utsett åt henne. Istället föll hon för en annan, som då var ledare för området. Då han mördades tog hon över makten.

När Mannerheim var ute på sitt spionageuppdrag vid gränsen mellan Ryssland och Kina kom han till staden Osj och blev där presenterad för Kurmanjan Datka.

Efter att Kirgizistan hade blivit självständigt på nytt då Sovjetunionen hade upplösts var det dags att fundera på en egen valuta för landet. Man valde något som heter som.

En finländsk man som hade bekanta inom viktiga kulturkretsar i Kirgizistan skickade i det skedet en kopia på Mannerheims gamla fotografi till sina vänner och då föddes tanken på att använda den bilden på en av landets nya sedlar.

I dag pryds femtio som-sedeln av Kurmanjan Datkas bild. Den finns i två grafiska varianter, en nyare med en förenklad bild och en äldre som är mera troget fotot som den blivande marskalken tog.

Möten och människor