Robotarna kan rädda Finland
Trots att Finland har långa traditioner inom både robotstillverkning och -programmering har synnergieffekterna inom branschen ännu inte nåtts. Nu önskar robotivrarna både en statlig strategi och ett nationellt robotkluster.
Det finns mycket kunnande inom automationsbranschen och många it-företag är spetsade på att utveckla sofistikerade robotlösningar. Det kunnandet borde tillsammans med högskolornas forskning och företagens potential utgöra grunden för en nationell robotisering. Det gäller både en automation av tillverkningen och framställande av själva robotarna.
- Det finns många intresserade men politikerna har ännu inte kommit med. Det behövs också politiska linjer för att komma vidare. Men nu måste vi samordna allt kunnande och få till stånd en robotdal där företagen och forskningen kan samsas, säger Cristina Andersson, som är kurator för Robotveckan och som konsult jobbar hårt för att sätta Finland på robotkartan.
Global marknad drar
Flera framgångsrika bolag jobbar inom sektorn med att tillverka automationslösningar för den tillverkande industrin. Företaget Fastems med tillverkning i Tammerfors säljer robotlösningar på globalt plan, medan de finländska kunderna är få. I Finland har ändå möjligheter att utvecklas mera inom området, säger Tomas Hedenborg som är koncernchef för Fastems.
- Den här industrin är ryggraden i den finska ekonomin. Och det här är ett faktum som regeringen inte har beaktat tillräckligt starkt under de senaste 10-15 åren.
På Arbets- och näringsministeriet där man handhar frågan på statligt plan, tycker man ändå att det största ansvaret ligger hos företagen själva.
- En stat kan inte driva igenom en robotstrategi, utan den måste komma från företagen. Sen måste var och en ha en personlig robotstrategi på individplan, säger Antti Joensuu som är strategidirektör på ministeriet.
Det staten kan bistå med är lagstiftning, finansiering genom forskning och dessutom informationsspridning. Robotiseringen kommer att medföra stora förändringar för det finländska näringslivet, varför detta måste tas på allvar på alla plan. Joensuu vet att frågan är kontroversiell på både fackligt och poltiskt plan. För det handlar om arbetsplatser och stora pengar.
EU satsar stort
Men just pengarna är en sak som finländska företag kan gynnas av. Förutom att robotiseringen innebär en effektivering av tillverkningen, finns det också stödpengar att söka för automationen. Fram till 2020 satsar EU 700 miljoner euro på robotisering och goda projekt har chans att ta det av den kakan. Även nationella pengar finns för satsningar på innovationer. Och här är universiteten involverade inom forskning och utveckling. På Fastems har man långt integrerat samarbete med högskolorna i Tammerfors. Att it-företagen har sparkat folk har gett Fastems nya kunniga ingenjörer som utvecklar programvaran. Robotar tillverkas på många håll i världen - men Finlands styrka är programmeringskunnandet.
- Robotarna i sig har ju ingen intelligens. Så det är genom den sofistikerade programvaran vi kan erbjuda våra kunder mervärde, säger Tomas Hedenborg.
Håll fast kunnandet
Det är alltså här potenialen för Finland kan finnas på lång sikt.
- Men vi måste se till att vi inte tappar den här starka traditionen inom maskinbyggnad och tillverkningsindustrin. Utan den finns ingen vettig bas för produktutvecklingen och innovation samt för att utveckla ICT-kunnandet, säger Hedenborg.
Men i vilken mån nya arbetsplatser kan skapas genom robotiseringen råder det delade meningar om. Automationen gör en stor del av hantverket onödigt, vilket minskar behovet av anställda. Hedenborg betonar att det ofta handlar om jobb som är tunga och monotona, eller direkt farliga.
- Men det råder ingen tvekan om att robotiseringen skapar jobb. Men jobben blir mera kvalificerade, säger Hedenborg och Cristina Andersson håller med.
- Jag tror det skapar nya jobb, men jobben blir annorlunda. Mera serviceinriktade, säger hon.
Robotarna kommer
Från ministeriets sida är man lite mera försiktig med visionerna.
- Jag vet att det här kommer att medföra stora förändringar för hela samhället - och de sker snabbt. Det måste vi alla ställa in oss på, säger Antti Joensuu.
Alla tre är ense om att det behövs handlingskraft från alla parter. Och Cristina Andersson jobbar hårt på att mobilisera aktörerna inom branschen.
- För utvecklingen pågår som en tsunami. Det är en megatrend i världen. Så vi behöver ta itu med det här genast och inte vänta tio år, uppmanar Andersson.
Läs också: Tar robotarna våra jobb?