Slopa inte arvsskatten, säger känd nationalekonom
Världens kanske mest omtalade nationalekonom, fransmannen Thomas Piketty säger klart ut att Finland inte borde slopa arvsskatten. En lättare beskattning av kapitalinkomster och förmögenheter holkar ur skattesystemet och sätter press på att höja inkomstskatten. Och det är illa för sysselsättningen.
Thomas Piketty, ser avslappnad ut då han kommer till presskonferensen. För att vara en ekonomiprofessor är presskonferensen välbesökt. Det beror på att Piketty har lyckats få nästan kultstatus efter att ha publicerat verket ”Capital in the 21st Century” i fjol i engelsk översättning. Boken var ett tag den mest sålda boken på Amazon.
I Helsingfors deltar han i Yrjö Jahnsson-stiftelsens seminarium om ojämlikhet och hälsa. Hans föredrag handlade om förmögenhet och arv på lång sikt. Det är en av huvudpunkterna i Pikettys nästan 700 sidor långa bok, som många kommenterar och skriver om, men som få har läst (nej, jag har inte heller läst den).
Behåll arvsskatten
I många länder, Finland medräknat betalar man betydligt mera skatt på förvärvsinkomster än på gåvor eller arv. Här borde man få till stånd en bättre balans, säger Thomas Piketty.
- Ett totalt slopande av arvskatten skulle enligt mig vara ett stort misstag. Det är intressant att stora europeiska länder och USA fortfarande har arvsskatt. Storbritannien, Tyskland, Frankrike och USA har som högsta arvsskatt 40 – 45 procent, trots att de skiljer sig politiskt.
-
Piketty har inget problem med att människor ökar sin förmögenhet, men det har blivit nästan omöjligt på grund av att löneinkomsterna ökar långsamt och beskattningen är hög.
- Bara några små länder som Sverige har slopat arvsskatten. Precis som med företagsskatten kan länder känna press på att slopa den på grund av skattekonkurrensen. Det leder till höga inkomstskatter och lägre sysselsättning.
Pikettys arbete har fått beröm
Thomas Piketty, 43, är professor vid Handelshögskolan i Paris. Han har gjort ett enormt arbete med att samla statistik om förmögenhetsutvecklingen och kapitalavkastningen i ett flertal numera industrialiserade länder. En del tidsserier går så långt tillbaka som till antiken. Nyare statistik som Piketty har tagit fram gäller beskattningsuppgifter som ger en bild av förmögenheten. Piketty har kartlagt 20 länder för sin bok, bl.a. USA, Storbritannien, Frankrike, Italien och Sverige.
För detta digra arbete, som har pågått i 20 år tillsammans med andra forskare, har Piketty fått mycket beröm.
- Det är den största databasen om de här frågorna, och den växer hela tiden. Dessutom är den öppen på nätet, så vem som helst kan ta del av den, säger han.
Piketty säger i en tidigare intervju för CBS att ingen tidigare har sammanställt statistiken, eftersom materialet antagligen har varit för mycket historia för ekonomer och för mycket ekonomi för historiker. Det ska ändå sägas att han också har fått kritik för hur han har använt och tolkat siffror.
Kapitalet växer snabbare än resten av ekonomin
Den viktigaste slutsatsen i Thomas Pikettys forskning är att avkastningen på kapital (r) är större än den genomsnittliga tillväxten i ekonomin (g), r > g. Ett annat sätt att säga det är att kvoten mellan förmögenhet och BNP ökar. Om avkastningen på förmögenheten är större än tillväxten i ekonomin ökar ojämlikheten. De rika blir rikare (men de fattiga blir nödvändigtvis inte fattigare).
Piketty hävdar att kapitalismen leder till att de som lyckas ärva stora förmögenheter kan bli ännu rikare och mera inflytelserika. Så var läget i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Världskrigen och den stora depressionen på 1930-talet förstörde så stora förmögenheter att den snabba tillväxten efter andra världskriget var större än förmögenhetstillväxten. Då skedde en utjämning av inkomstfördelningen, främst genom höga inkomstskatter i USA och en utbyggnad av socialpolitiken i Europa, hävdar Piketty.
Ojämlikheten ökar igen
Men efter 1980 har trenden vänt igen, särskilt i USA, säger Piketty. Den rikaste 1 %, eller 0,1 % eller 0,01 % blir allt rikare visar Pikettys forskning. Enligt honom har den ökade ojämlikheten varit ”spektakulär”. USA håller på att bli ett klassamhälle som är kraftigare uppdelat än många länder i ”det gamla Europa”.
- I USA har inkomsterna och förmögenheterna i toppen vuxit mycket snabbt, medan medianinkomsterna har stampat på stället eller vuxit bara lite. Ni här i Finland behöver inte vänta på att ojämlikheten ska växa sig lika stor som i USA förrän ni börjar oroa er, säger Thomas Piketty.
Beskatta förmögenhet och arv
Piketty menar att det är ekonomins normaltillstånd att kapitalet/förmögenheten växer snabbare än resten av ekonomin. För att vända på trenden borde man ingripa via det politiska systemet. Piketty föreslår att kapitalinkomster och förmögenhet ska besattas progressivt. Han går så långt att han föreslår en världsomspännande progressiv förmögenhetsskatt.
Piketty medger att tanken kan verka utopisk. De flesta kritiker har fäst sig just vid Pikettys politikförslag när de har skjutit ned hans forskning. Men Nobelpristagaren Paul Krugman anser att nationalekonomer aldrig kommer att tala om ojämlikhet på samma sätt som före Thomas Pikettys bok. Och på tal om att vara ekonomins ”rockstjärna” säger Thomas Piketty:
- Jag har inget emot det, så länge folk läser min bok.
Läs också: Piketty får kritik