Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Kommunförbundet hoppas på mera pengar

Från 2014
Uppdaterad 18.06.2014 05:25.
Reijo Vuorento, biträdande direktör på Kommunförbundet
Bildtext Reijo Vuorento, biträdande direktör på Kommunförbundet
Bild: Yle/ Patrik Schauman

Många intresseorganisationer vill att regeringen tänjer lite på budgetramarna i de så kallade miniregeringsförhandlingarna. Kommunförbundet tycker att det nu är bra läge att sanera till exempel mögelskolor.

Kommunförbundets biträdande direktör Reijo Vuorento tycker att en del av de pengar som staten får genom att sälja egendom kunde användas till att förbättra kommunal infrastruktur.

- Det handlar om projekt som kunde startas snabbt. Projekten är färdigt planerade och de främjar sysselsättningen över hela landet. Om staten skulle satsa 150 miljoner på kommunernas grundrenoveringar kunde kommunerna lyfta billiga lån så att de totala satsningarna skulle uppgå till 750 miljoner.

Den här satsningen räknar Reijo Vuorento med att skulle ge 12 000 nya arbetsplatser. I dagens läge har det ändå varit oklart hur effektiva sådana klassiska stimulansåtgärder är. Då EU har arbetsmarknader med fri rörlighet utförs arbeten i Finland ofta av utländsk arbetskraft. Då stimulerar staten inte Finlands ekonomi.

- Det är ett svårt problem att vi inte enbart stimulerar vårt eget land utan också Estlands och andra länders ekonomi. Problemet är stort inom byggnadsbranschen, speciellt i södra Finland. Men den nya anskaffningslagen ger också möjligheter till kommuner att kräva att det bolag som vinner en konkurrensutsättning också beaktar sysselsättningsläget i regionen. Kommunen kan också kräva att en byggherre anställer svårsysselsatta personer.

STTK: Spara senare

Också Ralf Sund som är chefsekonom på Tjänstemannacentralorganisationen STTK tycker att staten nu borde satsa mera på Finland, men utan att direkt spräcka budgetramarna.

- Regeringen bromsar alltför mycket speciellt nästa år. Vi föreslår inte att regeringen borde dra tillbaka sina beslut, men tidtabellen kunde kanske vara lite bättre om man skulle skjuta upp några av nedskärningarna till 2016 eller 2017. Skattehöjningarna och inbesparingarna är ju allt som allt 1,5 procent av bruttonationalprodukten. Det är väldigt mycket då vi inte har någon ekonomisk tillväxt, säger Sund.