Risk för asteroidkollision oroar inte forskare: "Jag sover bra"
Forskarna känner till de flesta stora asteroiderna och kan exakt räkna ut deras bana. Asteroidforskaren Mikael Granvik är därför inte orolig för att en asteroid orsakar en stor naturkatastrof på jorden.
- Kollisionsrisken från asteroiden är den enda naturkatastrofen vi kan göra någonting åt. Vi kan inte göra någonting åt vulkanutbrott eller tsunamier.
Asteroider och meteoroider
- En meteor kallas ett litet objekt från rymden som brinner upp i jordens atmosfär.
- En meteorit är det frågan om ifall objektet når jordytan utan att brinna upp.
- En meteoroid kallar man en liten himlakropp (mindre än en meter) så länge den är i rymden och inte nått jordens atmosfär.
- En komet kretsar kring solen i en elliptisk bana. Solvinden ger upphov till att gas sprutar ut i en stråle från kometen och bildar dess svans.
- En asteroid är en himlakropp som är större än en meteroid, inte är en komet, och är i omloppsbana kring solen.
Källa: Mikael Granvik och Faktabanken.nu
Det säger Mikael Granvik, som är forskare vid Helsingfors universitet och Geodetiska institutet. Han har specialiserat sig på asteroider och celest mekanik (himlavalvets mekanik), och är en av arrangörerna bakom konferensen Asteroids, Comets, Meteors 2014 som pågår fram till fredag i Helsingfors.
I dag är den enda realistiska metoden för att ändra på en asteroids kurs att avfyra en kärnladdning i eller nära en asteroid vars bana går mot jorden. Tanken är då att explosionen ruckar på asteroidens kurs och att den därmed missar jorden. Men forskarna jobbar också på andra, ”mer fridfulla metoder”, säger Granvik.
- Man kan ha en stor rymdfarkost som man parkerar nära en asteroid. Den behöver inte röra i asteroiden, utan den bara sitter där bredvid.
Med tyngdkraftens hjälp kan man sedan i praktiken bogsera bort asteroiden från sin ursprungliga bana genom att flytta på rymdfarkosten.
Experten inte orolig
Granvik berättar att man i dag känner till 90 procent av asteroiderna som har en diameter på mer än en kilometer. En sådan himlakropp skulle orsaka en global katastrof om den träffade jorden.
Nästa mål är att hitta 90 procent av asteroiderna som är minst 140 meter i diameter. En träff av en av de här asteroiderna skulle också vara förödande och orsaka en regional katastrof eller en stor tsunami.
En asteroidkollision är ingenting Granvik själv oroar sig för.
- Personligen sover jag riktigt bra på nätterna, inte är jag på det sättet orolig, säger Granvik.
Forskarna kan rätt så tillförlitligt räkna ut asteroidernas banor inom en tidsperiod på hundra år. För mer långsiktiga uträkningar måste man i praktiken skicka ut en rymdsond till asteroiden för att göra mätningar.
- Det är lättare att uppskatta risken för större asteroider, för de är lättare att hitta. Då kan vi också göra mer observationer på dem, för när de är större ser man dem också i teleskopen då de är längre borta från jorden, säger Mikael Granvik.
Eldklot skadade tusen i Ryssland
Ett färskt exempel på en himlakropp som orsakade skada var meteoroiden som slog ned i Tjeljabinsk i Ryssland i fjol. Över tusen personer fick lindriga skador när meteoroiden exploderade som ett eldklot i atmosfären. Den himlakroppen hade en diameter på ungefär tjugo meter och upptäcktes inte förrän den nådde jordens atmosfär. Att en så pass stor kropp når jorden är ovanligt och sker en gång per några tiotals år.
En stor del av grundforskningen kring asteroider kan direkt eller indirekt utnyttjas för att uppskatta kollisionsrisken med jorden. Mikael Granvik, till exempel, har utvecklat en modell som visar hur många asteroider det finns i jordens näromgivning. Den modellen hjälper forskarna att uppskatta risken för en asteroidkollision.
Nasa vill fånga in en asteroid
Men forskarna ser också möjligheter med asteroider. Just nu håller ett tjugotal företag i världen på att utveckla metoder för gruvdrift på himlakroppar. Lite överraskande är det först och främst vatten som man vill utvinna.
- Vatten i rymden är jättevärdefullt. Det kostar tusentals euro att ta upp en liter vatten.
Det är inte till dricksvatten man främst tänker sig att vattnet ska användas till, utan som raketbränsle. Genom att bryta ned vattnet till väte och syre kan man producera raketbränsle till olika rymdfarkoster.
- Så kan man använda asteroiderna som bensinmackar, säger Granvik.
Det ska också finnas gott om värdefulla mineraler på asteroiderna. Det handlar om både traditionellt värdefulla metaller som guld och så kallade sällsynta jordartsmetaller, grundämnen som är ovanliga på jorden. Rymdens olika mindre himlakroppar har inte differentierats på samma sätt som jorden. Här har de tyngsta ämnena hamnat närmast jordens kärna.
- På asteroiderna finns det värdefulla mineraler nära ytan och på det sättet är de lätta att utvinna.
Företagen på plats på konferensen säger att de hoppas kunna påbörja gruvdriften om tio år, vilket enligt Granvik låter rätt optimistiskt.
Amerikanska rymdstyrelsen Nasa har även planer på att fånga in en asteroid och sätta den i omlopp ”nära” jorden. Nära betyder i det här fallet till exempel ett avstånd något längre än till månen.
Även om målet i främsta hand är att utveckla och testa teknologin för en bemannad marsflygning, vill Nasa också utnyttja asteroiden för gruvnäring och forskning.