Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Få hushåll fyndar på elbörsen

Från 2014
En man installerar en elmätare.
Bildtext Med fjärravläsbara elmätare kan man betala börspris för den faktiska elkonsumtionen varje timme

Finländarna har blivit bättre på att jämföra elpriser. Det är möjligt att binda priset till den nordiska elbörsen, men det är det få som gör än så länge.

I fjol bytte omkring tio procent av de finländska elanvändarna elleverantör. Det är en förhållandevis hög andel och vid Energimyndigheten (tidigare Energimarknadsverket) är man nöjd.

- I många europeiska länder är siffran lägre, medan den är något högre i Sverige och Norge. Vi har aktiva elkonsumenter, säger direktör Antti Paananen vid Energimyndigheten.

Elpriserna har sjunkit på sistone, vilket har lett till ökat intresse för att konkurrensutsätta elavtalen. Ännu för fem år sedan var det bara kring fem procent som bytte elleverantör.

Då man ingår elavtal kan man välja mellan olika prissättningsgrunder och avtalsformer. Fortlöpande kontrakt där säljaren bestämmer priset är fortfarande vanligast, medan de som har konkurrensutsatt sin el ofta har ingått tidsbundna kontrakt, vanligen på ett eller två år.

Det är också möjligt att göra kontrakt där prissättningen följer priserna på den nordiska elbörsen Nord Pool, men hittills är det få hushåll som har valt börsprisavtal.

Också hushåll kan bli elbörshajar

Antti Paananen, direktör för Marknader vid Energimyndigheten
Bildtext Direktör Antti Paananen. Bild: Energimyndigheten/Pekka Hannila

- Börsprissatta avtal är ännu ett marginellt fenomen, men i teorin är de på lång sikt förmånligare än visstidsavtal eller fortlöpande avtal, säger Paananen.

I de traditionella elavtalen bär säljaren risken för prisstegringar. För att gardera sig använder elleverantörerna olika finansiella derivatinstrument och priset för de här operationerna överförs på kunderna.

Börspriserna på el fluktuerar enligt utbud och efterfrågan, och priset varierar från timme till timme. I börsprisavtalen tar köparen direkt på sig prisrisken.

Det kan jämföras med räntemarknaden, där låntagare som vill skydda sig mot räntehöjningar också på sikt får betala ett högre pris.

I elavtal som bygger på börsprissättning betalar elkonsumenten börspriset plus en överenskommen marginal till leverantören för den el som används. Dessutom tillkommer i vanlig ordning eventuella grund- eller faktureringsavgifter.

- Börsprisavtal kan passa för elanvändare som godkänner att priset varierar, eller för användare som kan reglera sin elanvändning enligt priset, säger Paananen.

Om man har en ny fjärravläst elmätare betalar man för elen enligt den verkliga förbrukningen och priset per timme, i annat fall används en typbelastningskurva för att beräkna hur elfördelningen fördelas på årets timmar.

Ny teknik gör börsel mera lockande

Inom industrin är det vardag att optimera produktionen enligt energipriserna och minimera elanvändningen under pristoppar.

Teknologi som gör det möjligt också för vanliga hushåll är också på kommande, exempelvis automatik som reglerar uppvärmningssystem och varmvattenberedare efter elpriserna.

- I nya bostäder kan man bygga in sådan automatik och vissa elleverantörer erbjuder också apparatur för att reglera elkonsumtionen enligt prisnivån och väderutsikterna, berättar Paananen.

Utan möjlighet att anpassa konsumtionen till prisnivån framstår börsprisavtal inte lika lockande. Exempelvis pristoppar under kalla vinterdagar kan leda till verkligt saftiga räkningar i eluppvärmda hus.

Många konsumenter uppskattar också att räkningarna ligger på en jämn och förutsägbar nivå, men Paananen kan tänka sig en annan kundgrupp där prissvängningar inte är så avgörande.

- Börsprissatta elavtal kan passa i höghuslägenheter, där elkonsumtionen är låg och enskilda pristoppar inte är så avgörande, säger Paananen.

Låga elpriser

Prisutvecklingen på elofferter och på den nordiska elbörsen 1.1.2005-30.6.2014
Bildtext Systempris (dagsmedeltal cent/kWh) på den nordiska elbörsen (gult) och medelpris på elofferter (småhus 18 000 kWh/år) 1.1.2006 - 30.6.2014. Bild: Energimyndigheten.

Ser man till prisutvecklingen på den nordiska elbörsen de senaste åren kunde det för vissa konsumenter ha varit varit en bra affär att binda sitt elavtal till börspriserna (med förbehåll för elkonsumtionens timfördelning och övriga avtalsvillkor).

De varma vintrarna, den svaga ekonomiska utvecklingen och god tillgång på billig vattenkraft har bidragit till att hålla elpriserna nere.

Hur det går i framtiden vet ingen med säkerhet, men kreditvärderingsinstitutet Moody's förutspådde i veckan att det så kallade systempriset på den nordiska elbörsen förblir på låg nivå (2,6-3,1 cent/kWh) under hela 2020-talet. Elpriset för kunder i Finland är tidvis högre än systempriset på grund av begränsad överföringskapacitet.

Länkar:
Den nordiska (och baltiska) elbörsen Nord Pool Spot
Energimyndigheten (tidigare Energimarknadsverket)
Energimyndighetens webbtjänst för jämförelse av elpriser www.sahkonhinta.fi