450 euro med bastu och balkong - kollektivboende allt populärare
Det finns gott om lediga stora lägenheter på hyresmarknaden. Därför blir det nu populärare att bo i kollektiv, trots att många föredrar att bo ensamma.
Både Timo Metsola på Vuokraturva och Anne Viita på hyresgästförbundet Vuokralaiset säger att allt fler nu väljer att bo i kollektiv. Högsäsongen för jakten på studiebostäder är i slutet av juli och i augusti.
- Bristen på små lägenheter är så stor att marknadsläget styr oss mot kollektivt boende. I själva verket önskar hyresgästerna allt oftare att de får bo i en etta för sig själva, säger Timo Metsola, vd för Vuokraturva.
Metsola tror att det är det sociala liv många lever och de sociala medierna som gör att man längtar efter lugn och ro där hemma.
På intresseorganisationen Vuokralaiset säger Anne Viita att speciellt unga väljer att bo tillsammans med andra.
- När det är flera som delar på hyran kan man bo billigare på ett bättre område. Också bland medelålders människor verkar kollektivitet i boendet vara på uppgång nu när allt fler är singlar, säger Viita.
År 2008 översteg antalet singelhushåll en miljon för första gången. Antalet ökar fortfarande och nu finns det närmare 1,1 miljoner singelhushåll i landet.
450 euro för alla bekvämligheter
En som kan rekommendera kollektivet som boendeform är Ville Vuorelma. Han bor på Tavastvägen i Helsingfors tillsammans med tre andra. Alla sovrummen är lika stora, och det är också hyran - 450 euro per person i månaden.
- Det fungerar bra. Det är en tvåvåningslägenhet så man kan bra vara i första våningen med vänner. Sovrummen är ganska små men det är mest så att man sover där och har sina grejer, säger Vuorelma.
Hyran tycker Vuorelma är skälig. Bostaden ligger ett stenkast från Sörnäs metrostation, och för en etta med samma läge skulle han få punga ut med minst 600 euro.
Nu finns det dessutom bastu, balkong och ett stort kök i bostaden.
- Man måste ju vara färdig att kompromissa när man bor med tre andra. Alla är ju alltid olika och alla har olika behov för till exempel hur rent det är.
Mest käbbel brukar det bli kring städning och vem som ska föra ut soporna. Blir läget riktigt inflammerat sätter man ned sig och äter middag och reder ut problemen.
Av de fyra personerna i bostaden är en studerande och tre i arbetslivet. Vuorelma till exempel arbetar som marknadsförare och turnéproducent för Teater Viirus. Studierna vid Hanken är fem före slutförda.
Pengarna avgör
Så fixar du ett kollektivboende
- Det finns gott om större bostäder på hyresmarknaden just nu. Om du samlar några kompisar kan ni tillsammans hyra en lägenhet.
- Också studentbostadsstiftelser och andra institutioner erbjuder kollektivboende. Till exempel Helsingfors studentbostadsstiftelse HOAS erbjuder studentbostadsplatser där man delar kök och badrum med en eller två andra. Dessutom finns det kompisbostäder för 2-3 personer som man kan söka om man har en färdig grupp.
- Invånarna i boendekollektiv byts ofta ut efter hand. För att hitta en bostad eller någon som behöver ett rum kan man använda sociala medier eller webbplatser som KimppaKämppä.fi , Oikotie eller Asuntohelppi.
- Det är viktigt att de som bor i bostaden kommer överens sinsemellan. Många kollektiv ordnar därför intervjuer då de letar efter nya boenden.
- De som bor i bostaden kan ha skilda hyreskontrakt eller ett gemensamt. Ett annat alternativ är att en person hyr lägenheten i första hand, och de andra är underhyresgäster.
Det är främst pengarna som får människor att vilja bo ihop med andra. Kvadratmeterhyran för lägenheter är i allmänhet högre ju mindre lägenheten är. Är man flera som delar på hyran kan man då spara pengar. En lägenhet som är tre eller fyra gånger större än en annan kan kosta endast dubbelt mer, berättar Timo Metsola.
- Har man tur får man en rymligare bostad med ett bättre läge och för mindre än hälften av det som en etta kostar, säger Metsola.
Men det är inte alla hyresvärdar som vill hyra ut sina bostäder som kollektiv. Många föredrar att hyra ut till en familj.
- Det finns helt klart en misstro mot kollektiv med unga människor. Hyresvärdarna tror att de unga inte sköter om lägenheten och stör grannarna. Så är det inte nödvändigtvis, utan största delen av de unga är smarta människor, säger Anne Viita.
Eftersom det finns gott om större bostäder på marknaden har familjerna ett större utbud. Till exempel barnfamiljer kan ha högre krav på lägenhetens kondition än de som ska grunda ett kollektivboende. När det inte nappar hos familjerna blir också studenterna intressanta hyresgäster.
Ville Vuorelma säger att de inte fått några klagomål från grannar eller från hyresvärden. Men så är också grannbostäderna liknande fyrarummars boendekollektiv.
- Vi känner grannarna rätt så bra och brukar ibland ordna fester tillsammans, säger Vuorelma.
"Kollat på ettor"
Också på Helsingfors Studentbostadsstiftelse (HOAS) är det en- och tvårummarna som är allra mest eftertraktade. Som princip placerar man nyare studenter i boendekollektiv på 2-3 personer.
- På det sättet kan de nya studenterna knyta kontakter. En etta kan man få då man bott en längre tid på HOAS. Vi styr de som är i slutskedet av studierna till ettorna så att de får lugn och ro att slutföra studierna, säger Matti Tarhio, vd på HOAS.
Inte heller Ville Vuorelma tänker bo i kollektiv för evigt. Han har aldrig bott för sig själv och har en viss längtan efter eget utrymme efter tre år på Tavastvägen.
- Jag gillar att bo i kollektiv för man har alltid någon kompis att tala med. Men samtidigt har jag börjat fundera på att man skulle kunna börja skaffa egna möbler i något skede, säger Vuorelma.
Tills vidare tänker han ändå bo kvar, och njuta av bastun, köket och den sociala samvaron.