Tangon får finländarna att öppna sig
Och tangon ljuder. Kring 100 000 människor samlas i Seinäjoki för att dansa och umgås när Tangomarkkinat firar 30 år.
- Med den siffran är vi ett av Finlands största sommarevenemang, säger Kalle Lähdesmäki, ordförande för Tangomarkkinats styrelse.
Festivalen har förändrats med åren. Lähdesmäki minns hur han under det första året, 1985, dansade i regnet med högst tre andra par.
- Då kändes det inte som att festivalen hade någon framtid, säger Lähdesmäki.
Kungar och drottningar
Men idag drar festivalen folk från hela Finland och tre av fyra besökare kommer utifrån Seinäjoki och Södra Österbotten.
Tangogatan är festivalens hjärta med sin stora scen. Nytt för i år är det så kallade Danshuset där det under dagarna hålls danskurser och där tidigare års tangokungar och drottningar uppträder på kvällarna.
Men det som de flesta kopplar ihop med Tangomarkkinat är tävlingen om vem som ska få bära kronan. Valet av tangokungen och tangodrottningen direktsänds av Yle och är en stor nationell händelse.
De som inte är så insatta i tangokungligheterna känner troligtvis ändå igen namn som Jari Sillanpää och Arja Koriseva, bägge före detta kungligheter.
Årets tangokung valdes på torsdag kväll och heter Teemu Roivainen. Drottningen får sin krona på lördag kväll.
En av de sex som aspirerar på titeln är Piritta Venho från Raumo. Hon har gjort ett tidigare försök år 1998, då fick hon nöja sig med titeln prinsessa.
Tangon spelar en stor roll i hennes liv.
- Tango är stora känslor. Via den kan man på sätt och vis reflektera över sitt eget liv. Och Tangomarkkinat har varit en del av mitt liv sen 15-års ålder.
Valet av tangokungen och drottningen är enligt Venho en stor grej i Finland.
- Det hör lite till den finländska kulturen. Finland behöver sitt kungliga tangopar.
Tango är som bastu
I Danshuset är övningarna i full gång. Det dansas foxtrot, fusku (en förenklad version av jive), rumba och givetvis tango. Niina Huhtala som arrangerar danslägret förklarar varför tangon lockar.
- Den innehåller mycket kraft och känsla. Får man dansa med en duktig partner kan man med gott humör gå hem och sova efter det.
Vi finländare är ett ganska försiktigt folk. Men tangon är lite som bastun, menar Huhtala.
- När man dansar är det normalt att gå nära andra människor, precis som i bastun. Man kan vara väldigt nära utan att det nödvändigtvis finns någon sexuell laddning.
Okänt i Svenskfinland
Trots den stora nationella uppmärksamheten för Tangomarkkinat, är det väldigt få finlandssvenskar som visar något intresse för vad som händer i Seinäjoki under några dagar i juli varje år.
Kalle Lähdesmäki säger att danskulturen ligger mer djupt rotad i Kust-Österbotten än i finskspråkiga Södra Österbotten. Men man har inte riktigt lyckats nå över språkgränsen.
- Vi funderar på det här varje år. Och kanske vi nästa år riktar blickarna mot det tvåspråkiga Österbotten när vi väljer band till tangoparaden. Där finns många duktiga musikkårer, till exempel i Närpes. Vårt mål är att vara hela folkets evenemang, säger Lähdesmäki.