Snart har den sista mattan tvättats

Fortfarande tvättas det mattor i havet runtom i landet under sommaren. Det här trots att det i många år har diskuterats om det helt borde förbjudas på grund av miljöskadorna. Vi besökte några mattbryggor i Helsingfors där det fortfarande skrubbas på som aldrig förr.

Den nationalromantiska vyn av kvinnor som tvättar trasmattor vid havet kan snart vara ett minne blott. I dag finns det ännu 14 mattbryggor i Helsingfors, men staden har beslutat att inte bygga nya när de gamla börjar förfalla.

Det här förargar många mattvättare som snarare tycker att det kunde finns fler mattbryggor. En av dem är Tuula Meri som i dag tvättar mattor på bryggan vid Sörnäs strandväg.

- Mattbryggorna här i Helsingfors har hittills fungerat bra och varit tillräckligt många, men de får absolut inte bli färre eller försvinna. Tvärtom om kunde de vara fler. Men de ska ha mangel, torkställningar och roskisar också, det är viktigt.

Bara en droppe i havet

Mattvättningens skadlighet för miljön delar folks åsikter. Stadens ordningsregler förbjuder det inte, men många fördömer det på grund av fosfatutsläpp. Enligt mattvättarna själv är tvättmedlet ändå bara är en droppe i havet. I synnerhet om man jämför med de utsläpp som båtturismen och jordbruket orsakar.

- Jag tycker inte att mattvättningen ska förbjudas helt. De flesta miljöutsläppen kommer från andra håll. Men tvättpunkterna kunde nog flyttas upp på land så att det smutsiga vattnet inte rinner direkt ut i havet.

Tuula Meri frågar sig också hur ett förbud i praktiken skulle kunna övervakas.

- Vem skulle övervaka det? Varje stugägare tvättar säkert ibland vid sin egen strand, påpekar hon.

Forskning visar att bara man använder miljömärkta tvättmedel så är mattvättning inte märkbart skadligt för miljön. Staden uppmanar därför alla att endast använda tvättmedel med tvål, tallsåpa eller diskmedel.

- Tallsåpan är en naturprodukt som sannolikt smutsar ner havet ytterst lite, säger Tuula Meri och skrubbar vidare på sina trasmattor.

Mattbryggorna är som danspaviljonger

För många fyller mattbryggorna också en viktig social funktion. Det här gäller också för mattbryggan på Skatudden.

Leo Jalonen sitter med några skattabor på bryggan och äter ärter i solen. Det har han gjort i över trettio år. Ibland tvättar också han mattor, men inte i dag.

- Det här har varit min stamplats i över trettio år. Jag kommer alltid hit bara vädret tillåter.

- Det är socialt att vara här, man umgås och simmar. Emellanåt är mattbryggan helt fullbefolkad.

Var ska de stuglösa samlas?

Att det i framtiden kanske inte finns några mattbryggor kvar vill han inte ens tänka på.

- Det här är en viktig samlingspunkt i synnerhet för oss som inte har sommarstuga. Vi har redan i vår stadsdelsförening diskuterat hur vi ska trygga framtiden för vår mattbrygga, säger Leo Jalonen och blickar ut mot Högholmen under skärmen på sin keps.

Frågan är när den sista mattan har tvättats. Mattbryggorna försvinner sakta men säkert, samtidigt som det blir allt vanligare att föra sina mattor till kemtvätten.

Den här artikeln är uppdaterad (21.7.2014). En utredning som Birkalands miljöcentral har gjort för fem år sedan visar att det smutsiga tvättvattnet från mattor innehåller en hel del olika fasta ämnen och näringsämnen. I riktigt smutsiga mattor finns det också mycket bakterier. Därför borde tvättvattnet inte släppas ut direkt i havet. Det är alltså inte tvättmedel med fosfater som i sig är det stora problemet. Däremot bidrar smutsvattnet till övergödningen och är en belastning för vattendragen. Mycket mattvättning kan därför öka förekomsten av alger och gör vattnet mera grumligt. Det här konstaterar överinspektör Kirsti Poikoinen vid Birkalands miljöcentral i en intervju för tidningen Uusi Suomi. Enligt en utredning som Helsingfors stads miljöcentral har gjort finns det inte tillräckliga bevis för det här. Utredningen är gjord av stadens miljöinspektör Paula Nurmi år 2000.