Skärgården förlorar miljoner när staten omfördelar pengar

Skärgården hör till en av de stora förlorarna i den omfattande reform av statsandelarna som träder i kraft vid årsskiftet. Totalt kommer skärgårdstillägg för kring tio miljoner euro att försvinna.

En av de stora förlorarna är Pargas stad som i reformen förlorar över tre miljoner. Minskningen i statsandelarna görs gradvis från och med nästa år fram till 2019.

- Det har stora konsekvenser, eftersom vi är tvungna att hitta motsvarande inbesparingar eller motsvarande nya inkomster. Vi blir tvungna att spara och dessvärre också tvungna att höja skatten, säger Folke Öhman som är stadsdirektör i Pargas.

I år är inkomstskattesatsen 19,75 procent i Pargas när medeltalet för alla landets kommuner är 20,36 procent.

Också i Malax ser kommundirektör Mats Brandt dystert på det ekonomiska läget.

- Sammantaget ser ju hela kommunens ekonomi jättedålig ut, främst på grund av minskningar i statsandelar, säger Brandt.

- Vi blir tvungna att skära ned. Men det är inte någonting som uteslutande kommer att drabba skärgården, utan det är en diskussion som hela kommunen måste ta.

Fjärrortstillägget ger plåster på såren

Pargas och Malax definieras som skärgårdskommuner, liksom sex andra kommuner. Av dem är Kimitoön den tredje finlandssvenska kommunen, medan de fem övriga finns i Insjöfinland.

Förändringen i skärgårdstillägget är en del av en större reform av statsandelarna, där bland annat kommuninvånarnas hälsa, utbildning och andelen som talar främmande språk betonas starkare än tidigare när man räknar ut hur mycket pengar staten betalar kommunerna i statsandelar.

Det gör att kommuner som förlorar på skärgårdstillägget kan få de förlorade pengarna igen genom någon av de andra kriterierna. Till exempel finns fjärrortstillägget, en ersättning som kommuner som ligger långt borta från en större stad kan få. Den ersättningen får alla åtta skärgårdskommuner förutom just Pargas och Malax, eftersom de ligger nära Åbo respektive Vasa.

Summan för det nya systemet inkluderar också fjärrortstillägg. De exakta eurobeloppen i det nya systemet bygger på Kommunförbundets uppskattning för kommunernas självfinansieringsandel för 2015.

Skärgårdsdelkommuner förlorar hela stödet

Ett annat kapitel är de kommuner som definieras som skärgårdsdelkommuner. De är betydligt fler än skärgårdskommunerna, nästan 40 till antalet. I dem utgör skärgården en mindre del av kommunen.

Bland annat Borgå, Raseborg och Korsholm hör till skärgårdsdelkommunerna. De här kommunerna har hittills fått dela på kring sex miljoner euro i skärgårdstillägg som nu helt faller bort.

Som helhet verkar statsandelsreformen drabba till exempel Borgå och Raseborg extra hårt. Enligt Finansministeriets beräkningar förlorar Borgå över tre miljoner i statsandelar och Raseborg över en miljon. Också för Korsholm visar beräkningarna en minskning på 1,5 miljoner.

Kommuner med skärgårdsdel som förlorar mest i euro.

Skärgårdstillägget inte öronmärkt

En del skärgårdsbor har tipsat #FixaSkärgården om att skärgårdstillägget som kommunerna fått inte har använts för skärgårdens ändamål.

- Man uprätthåller den servicen som lagen stipulerar, men upprätthåller man den till fullo är en annan sak. Det är en tvistefråga mellan skärgårdsborna och de kommunala beslutsfattarna, säger Sixten Laine som bor på Rosala.

Laine säger att många skärgårdsbor är missnöjda eftersom de inte vet vad kommunen använder pengarna från skärgårdstillägget till.

- Det man misstänker naturligtvis är att inte alla pengar man (kommunen) får av staten används (till skärgården), utan man använder det till annat.

I praktiken är ändå skärgårdstillägget inte öronmärkt för just service i skärgården, utan en kompensation för de extra kostnaderna skärgården medför för kommunerna.

Pargas stadsdirektör Folke Öhman säger att man använt hela skärgårdstillägget för skärgården.

- Allt, precis allt, och mera till. Endast en fjärdedel av våra kostnader ungefär täcks av statsandelar och hälften av skatteinkomster. Det är ändå en betydande del av skatteinkomsterna som går till skärgården, säger Öhman.

- Pengarna har använts till skolor, till social- och hälsovård, till teknik och vattentjänster. Överlag alla kostnader en kommun har används de till. Vi räknar inte vad en elev i Iniö kostar jämfört med en elev i Pargas centrum kostar, det är klart att det är skillnad på kostnaderna, säger Öhman.

Inga skilda konton i Malax

Också Malax kommundirektör Mats Brandt tillbakavisar kritiken och säger att det inte alltid går att särskilja vilka kommundelar pengarna används till.

- Hur ska vi se på skoltransporter från ön (Bergö), för de elever som åker till högstadiet eller gymnasiet? Ska vi lägga det på ökontot eller ska vi lägga det på kommunkontot?

Bergö med sina femhundra fast bosatta utgör den egentliga skärgårdsdelen i Malax. Lågstadieskolan på ön ska renoveras, vilket kostar kommunen två miljoner - enligt Brandt ett gott exempel på att man satsar på skärgården.

- Bergö kan ställas mot vilken annan kommundel som helst. Vi behandlar alla kommundelar jämlikt, säger Brandt.

Att det är just skärgårdstillägget som minskar betyder enligt Folke Öhman inte att just skärgårdens basservice blir lidande om och när man gör nedskärningar.

- Inte behöver det drabba skärgården mer än andra, men jag är ganska säker på att det kommer att drabba samtliga befolkningsgrupper, också skärgården men inte enbart skärgården.

Läs också:
Nylander: jättestora problem med skärgårdspolitiken
Service dras in i skärgården
Östnyländska skärgårdsbor: "Vi har en känsla av att man inte kommer ihåg oss"
Raseborg går miste om skärgårdspengar

Klargörande 25.7.2014: I de kalkyler som förekommer i artikeln har kommunens egen finansieringsandel fördelats jämnt på de olika statsandelskriterierna. I en kalkyl från Finansministeriet, där statsandelsreformen jämförs med och utan skärgårdstillägg, innebär skärgårdstillägget ett tillskott på totalt 14,3 miljoner euro till de åtta skärgårdskommunerna. Då innebär skärgårdstillägget ett tillskott på 5,7 miljoner euro för Pargas, 2,6 miljoner euro för Kimitoön och 2,0 miljoner euro för Malax.