Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Byråkrater, alger och skräpfisk

Från 2014
Uppdaterad 25.07.2014 13:31.
Programmet är inte längre tillgängligt

Det var ett avslappnat sommargäng som slog ner sig i den blåa soffan. Men trots en uppsluppen stämning med snack om värmen, kräftskivor och skräpfisk innehöll Fredagssnack även allvar. Algläget i havet oroar både den nya snackaren Max Forsman och gamla godingen Lili-Ann Junell-Kousa.

Snacket börjat lätt, men hett. Är Forsman och Junell-Kousa sådana typer som klagar på sommarvärmen, när den äntligen är här?

- Too much is too much, säger Lili-Ann och ger prov på sina engelskakunskaper.

- De äldre har det tungt. I äldreboenden finns det inte alltid ordentlig luftkonditionering. I många fall har anhöriga skaffat fläktar till sina äldre föräldrar, fortsätter Lili-Ann som tidigare jobbade som sjukvårdslärare.

- Vi har en liten fel uppfattning om sommaren i Finland. Många tror den ska börja i juni, men oftast är maj finare. Och sedan efter midsommaren tycker man att sommaren är slut, inflikar skådespelare Max Forsman som är uppvuxen i Sjundeå.

Förövrigt kan du här se Forsmans sketcher med karaktären Arkitekt-Patte som fixar både Ekenäs och Hangö.

Alg bra påminnelse

Lili-Ann Junell-Kousa och Max Forsman
Bildtext Drick mycket vatten, uppmanar Lili-Ann Junell-Kousa och Max Forsman.

De varma dagarna har fått algerna att blomma. Och alger finns det gott om längs hela kusten.

- Våra vatten är sedan länge övergödda. För tillfället kan man inte simma på vår strand, säger Forsman som håller hus i Krogars i Hangö på sommaren.

Som ordförande för Krogars vattenskyddsförening är Forsman engagerad i miljöfrågor. Föreningen grundades 1969 på Hangö udds norra sida. Grunden för föreningen låg i Visko korvskinnsfabrik som flyttade från centrum och de utsläppen som fyllde Sandöfjärden.

- Vattentillståndet har blivit bättre. Långsamt, men bättre, säger Forsman.

Kraven på fabriker har blivit betydligt strängare de senaste årtionden.

- Lyckligtvis har Visko anslutit sig till Hangö stads reningsverk så Viskos utsläpp tar helt slut efter sommaren. Det blir intressant att följa med utvecklingen. Sedan finns det andra fabriker som fortfarande förorenar i Hangö, säger Forsman och fortsätter att Krogars vattenskyddsförening verkligen inte jobbar mot industrins existens i Hangö.

Kan de frodande algmattorna i havet vara en bra sak, en konkret påminnelse om hur havet mår?

- Jag jämför givetvis med sjukdomar, olika tydliga symtom som småningom visar att du är sjuk. Samma sak gäller algerna och havet. Så här sjuk kan man bli av det här.

- Det är bra att illamåendet syns, annars blir det inte klart för alla hur illa Östersjön mår, säger Forsman.

Mer makt åt de lokala

Förutom algläget diskuterades också myndigheternas roll i samhället. Många anser att byråkrater har för mycket makt, medan andra tycker att myndigheter gärna skulle få ingripa.

- Långsamheten gör en galen många gånger. Människor retar upp sig på att det processer är så långsamma. Sedan tror man att myndigheterna inte gör något, säger Lili-Ann Junell-Kousa.

- Det finns så många olika myndigheter. I miljöfrågor borde de lokala myndigheterna få mera makt. I Hangö har myndigheterna varit mera måna om att värna om miljön än statliga myndigheter. De lokala är insatta och känner till problemen, men direktiven kommer uppifrån, från en byråkrat som sitter i Mellersta Finland som inte känner till specifika områden, säger Forsman.

Forsman anser att de som till exempel bor i den yttre skärgården borde ha flera rättigheter än de som är gäster där.

- Det här gäller allt i samhället. I sjukvårdsfrågor borde personalen höras mera. Samma sak gäller i utbildningen. Lärare borde höras oftare och mera, de jobbar med utbildningsfrågor, säger Lili-Ann Junell-Kousa.

Biff av skräpfisk

Max Forsman passar på att tacka sina föräldrar. Han fick en köttkvarn av dem till sin födelsedag. Nu har han gjort goda fiskfärsbiffar.

- Med tanke på Östersjön så är det otroligt att vi fortfarande äter fiskpinnar som är gjorda av sej som körts med stora fartyg till Kina och sen tillbaka till Norge för att förädlas. Vi har mycket fisk, så kallad skräpfisk. Staten borde jobba på det här i storkök. Varför äter vi inte fiskbiffar gjorda på färsk, inhemsk fisk?

Så nästa gång du rensar nätet, mala mörten, iden och braxen och tillverka goda fiskbiffar.