Haavisto: Rumänien stöder inte romer tillräckligt

Det finns EU-pengar för att stödja utsatta grupper i samhället, men länder som Rumänien och Bulgarien kunde blir bättre på att använda pengarna. Det säger utvecklingsminister Pekka Haavisto.

Pekka Haavisto (Gröna) är förutom utvecklingsminister tidigare ordförande i Delegationen för romernas ärenden i Finland.

Här hemma är sommaren högsäsongen för de hundratals östeuropeiska romer som kommer till Finland för att tjäna pengar. Haavisto säger att länder som Rumänien och Bulgarien kunde bli bättre på att utnyttja EU-pengar för att stödja marginaliserade grupper som romerna.

- Jag har en bild att de inte har använt alla möjligheter som finns inom Europeiska unionen. Där finns pengar för minoriteter och möjlighet att stöda deras skolning eller integration i arbetsliver, säger Haavisto.

I Rumänien tros finnas drygt en och en halv miljon romer, i hela Europa 12 miljoner.

Rumänien har bara använt hälften

Färska siffror från Europeiska kommissionen visar att Rumänien använt strax under hälften, 47 procent, av de EU-strukturstöd som EU har budgeterat för 2007-2013. Landet har ändå till slutet av 2016 att använda pengarna.

Shirin Wheeler som är talesperson för regionalpolitik vid EU-kommissionen säger att tusentals personer - bland dem romer - har fått hjälp av EU-pengarna i Rumänien.

- Men faktum kvarstår: Rumänien har svårigheter med att använda strukturmedlen och därför arbetar vi på kommissionen tätt tillsammans med myndigheterna i Rumänien för att få dem att använda medlen effektivare, säger Wheeler.

Tidigare blev en del av ansökningarna för medel för olika projekt i Rumänien underkända, men nu har landets myndigheter blivit bättre på att rikta projekten på rätt saker.

Principen med EU-strukturmedlen är den att EU endast står för en del av finansieringen av olika projekt. Ofta är ländernas egna andel femtio procent. För Rumäniens del står EU i medeltal för 85 procent av finansiering, och på grund av Rumäniens svaga statsfinanser finansieras resten ofta med lån från Europeiska investeringsbanken, berättar Wheeler.

Brist på rättigheter driver till Finland

I Finland är det mest synliga tecknet på de romer som finns i landet de personer som tigger på allmänna platser, främst i Helsingfors men också i andra större städer. Antalet östeuropeiska romer är störst om sommaren.

På dagcentret Hirundo i Helsingfors erbjuder man socialhjälp och olika tjänster dagtid. De flesta som besöker centret är östeuropeiska romer. Enligt projektchef Anca Enache har man kring hundra kunder varje dag. Hon bedömer att det finns upp till 500 östeuropeiska romer i Nyland som bäst.

Utvecklingsminister Pekka Haavisto påminner om att det finns en orsak varför människorna tar sig till Finland från Östeuropa.

- Att människor kommer från Bulgarien och Rumänien till västeuropeiska länder visar att deras mänskliga rättigheter, deras möjlighet att arbeta, deras möjlighet att ha skolning för barn är mycket svaga i deras hemland, säger Haavisto.

Osynliga, välintegrerade romer

I Rumänien verkar organisationen Agentia Impreuna för att förbättra romernas ställning i landet. Enligt Gelu Duminica som leder organisationen har landets regering endast använt 0,1 procent av EU-pengarna på att förbättra den utsatta minoritetens situation.

- Om man satsar 0,1 procent är resultatet också därefter, säger Duminica.

Totalt är det ändå hundratals miljoner som gått till marginaliserade grupper i Rumänien under de senaste åren. Kommissionen bedömer att 64 000 rumänska romer deltagit i projekt som finansierats genom den europeiska socialfonden.

Duminica säger att de pengar som har använts har gått till fel saker. Man borde satsa på den romska medelklassen, och se romerna som en möjlighet i stället för ett problem.

- Inom den romska minoriteten har vi vad vi kallar osynliga romer. De är välintegrerade i samhället men ingen stödjer dem.

Duminica ifrågasätter också den allmänna bilden av en rom från Östeuropa. Han känner till hur diskussionen låter i Finland.

- Om man i ert land frågar vem romerna är svarar majoriteten att det är tiggarna. Det är inte sant! Jag är ingen tiggare, jag har en doktorsexamen i samhällsvetenskap och har undervisat vid universitetet i Bukarest, säger Duminica.

Han säger att det finns tusentals romer som han i Rumänien. Det största problemet är ändå de stora ekonomiska klyftorna mellan rika och fattiga i samhället.

Handling i ställer för ord

En annan förenkling vi gör oss skyldiga till är att vi ser romernas migration som ett etniskt fenomen.

- Vi reser inte för att vi har det i blodet. Tro mig, min familj har bott på samma gata i femtio år. Men om man inte har ett jobb, inte har några pengar och tror man kan få ett bättre liv i en annan by, då är en möjlighet att resa.

En del av problemet är enligt Duminica att ingen vill ta ansvar för att förbättra romernas ställning. Ansvaret bollas mellan EU-parlamentet, de nationella regeringarna, kommissionen och Europeiska rådet.

- Det behövs inga mer ord, det behövs handling. Om vi inte gör någonting kommer vi att ha många tiggare på gatorna.

Också Pekka Haavisto säger att det krävs starkare åtgärder. EU-länderna med romska minoriteter har utarbetat egna handlingsprogram för att förbättra gruppernas situation, men en gemensam plan är tills vidare endast i planeringsskedet.

- Det är nästa steg man borde ha, en gemensam strategi och någon slags prioritering för de mänskliga rättighetsfrågorna för romerna, säger Haavisto.