Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Mer blev mindre – svagheter i den nya elevvårdslagen

Från 2014
En person sitter ensam med korsade ben.
Bild: Yle / Eva-Maria Koskinen

Behovet av bättre elevvård har varit angeläget. I och med en ny lag försöker man rätta till en del ojämlikheter skolorna emellan. Men det finns många ”men” som ställer till det.

En ny lag om elev- och studerandevård har börjat gälla den första augusti. Tidigare har det funnits stora skillnader på tillgången till kuratorer eller psykologer. Nu garanteras alla en miniminivå av kurators- och psykologtjänster både i grundskolan och på andra stadiet.

Den nya lagen flyttar dessutom ansvaret för de här tjänsterna från skolorna till kommunerna. En elev eller studerande ska ha rätt att träffa en kurator eller psykolog senast den sjunde skoldagen efter att man har begärt det. I brådskande fall ska det här gå att ordna samma dag eller senast följande skoldag. Den här tidsfristen har lett till att många kommuner har anställt fler kuratorer och psykologer.

Elevvården ska från och med nu organiseras bättre och kommunerna måste uppfylla minimikraven. Läroplanerna måste också uppdateras och arbetet med elevvården ska följas upp och utvärderas i alla skolor.

Problem i ansvarsfrågan

Eftersom ansvaret för elevvården ställs på kommunerna kommer en del privata skolor, mestadels yrkesskolor, i kläm. Nu måste alla skolor i kommunen samsas om kuratorerna och psykologerna och i vissa fall kan det här leda till en försämring.

Vid yrkesskolan Axxell i Raseborg har man tidigare haft en egen kurator som har ansvarat för 300-350 studerande. Nu när kommunen ska stå för kostnaderna blir det ungefär dubbelt fler.

– Inte är vi ju glada. Det här är en märkbar minskning i stödet till studerandena, säger Axxells rektor Lena Johansson.

Kurt Torsell, sakkunnig vid Kommunförbundet, säger att lagstiftaren inte har tänkt den här tanken till slut och att en del skolor faktiskt får sämre elevvård nu än tidigare. Han menar att det har varit så stort fokus på att garantera en miniminivå för hela landet att man förstör för en del som redan har en fungerande verksamhet.

De nya behörighetskraven kritiseras

I den nya lagen slår man även fast behörighetskraven för kuratorer. En kurator måste hädanefter ha en yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området. Det här innebär att många som jobbat som kuratorer plötsligt är obehöriga.

– Jag vet att man har försökt påtala det här men mycket har klingat för döva öron, säger Torsell.

Vid Åbo Akademi har man uttryckt ett missnöje över att de som har en examen inom utvecklingspsykologi, och som jobbar som kuratorer på många håll, inte längre är behöriga.

Kostnaderna skjuter i höjden

För kommunerna innebär den nya lagen höga kostnader. För att uppnå kraven måste många anställa fler kuratorer trots en stram budget.

I Borgå berättar utbildningsdirektör Rikard Lindström att priset man betalar är högt. Den nya lagen kostar staden ungefär 200 000 euro per år.

– Vi har anställt fyra nya kuratorer trots att det går stick i stäv med kommunens mål att minska på kostnaderna, säger Lindström.

Kommunförbundet kritiserar också den kostnadskalkyl som gjordes när lagen bereddes och man menar att det hela inte går ihop.

– Jag tror att väldigt många kommer att ha svårt att uppnå lagens krav, säger Torsell.

En prestigefylld lag

Lagen om elev- och studerandevård är efterlängtad och låg redan på förra regeringens bord. Då lyckades man inte och Torsell tror att det blev en prestigefråga för den här regeringen.

Man har fokuserat för mycket på att garantera en miniminivå och inte sett till det som redan fungerar bra, menar han.

– Det har också varit en fråga om två kulturer som möts när Social- och hälsovårdsministeriet och Undervisnings- och kulturministeriet ska samarbeta kring en helt ny lag.