Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Diskussion nyckeln till god grannsämja

Från 2014
Husfasad i Åbo.

Enligt forskning från Aalto-universitetet har umgänget grannar emellan minskat stadigt sedan 1980-talet. Samtidigt har irritationsnivån gentemot våra grannar ökat.

Unga har mindre kontakt med sina grannar i jämförelse med äldre personer. Till och med var tredje under 25 år har aldrig småpratat med sina grannar när igen bara tre procent av 65-plussarna inte pratar med sina grannar.

Det berättar Tapio Määttä som är professor i miljörätt vid Östra Finlands universitet och som leder ett forskningsprojekt om granntvister.

Määttä menar att mängden umgänge grannar emellan påverkar hur bra man kommer överens. Ju fler pratstunder i trappuppgången desto mindre gräl om för hög volym på musiken.

- I de äldre åldersklasserna är sammanhållningen med grannarna tätare och därför upplever man inte grannens förehavanden som lika enerverande.

God stämning i de flesta trappuppgångar

Största delen av finländarna kommer bra överens med sina grannar. En fjärdedel har upplevt att relationen med grannarna har varit jobbig, men av dem har största delen tagit hand om problemet genom att diskutera igenom saken. Diskussion är nyckeln till en smidig samexistens, säger Määttä.

- Yngre människor som i allmänhet känner sina grannar sämre kan bli mer irriterade eftersom grannarna upplevs som främlingar.

På Boendeförbundet säger ordförande Hans Duncker att många inte ens är medvetna om att de stör sina grannar förrän någon uppmärksammar dem om saken.

- Artig måste man ändå vara. I sådana här situationer kan vi människor vara onödigt aggressiva. Ingen får skrika åt någon, säger Duncker.

Hanna Hantula/Yle Uutiset