Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Babysteg som New Yorkbo

Från 2014
Uppdaterad 29.10.2015 14:59.

USA är på många sätt byråkratins förlovade land. Eller det trodde jag åtminstone efter mina erfarenheter som turist i landet.

Till min stora förvåning har jag sedan vi anlände den första augusti lyckats glida omkring på en räkmacka och fixat det mesta i en handvändning.

Bankkonto – Välkommen sir! Visa upp två legitimationer och ditt hyreskontrakt och saken är klar. Vi är så glada att du valde just vår bank att vi fixar ditt Debitkort medan du väntar.

Amerikanskt socialskyddssignum – God morgon vännen! Du har inte fyllt i den nödvändiga blanketten? Ingen fara, jag väntar medan du gör det. Ditt socialskyddskort kommer på posten inom tre-fyra veckor.

Mobiltelefonabonnemang – Vad glada vi är att du valde just vårt bolag! Du har varken kredithistorik eller ett amerikanskt socialskyddssignum? Inga problem!

Internet och kabel-TV-abonnemang – Hurra! Vi skickar en montör så snart som möjligt.

Samma visa var det då jag kontaktade de lokala el och gasleverantörerna.

Endera har jag haft otrolig tur eller så har något skett i USA de senaste åren. Jag har läst otaliga historier om finländska ishockeyspelare som flyttat till Nordamerika och varit tvungna att leva veckor utan telefon, internet och bankkonto.

Mitt enda möte med den gammalmodiga amerikanska byråkratin var då jag jagade en lägenhet i början av juli i New York. Det mötet var desto brutalare.

Efter att i ett par dagar ha sprungit från lägenhetsvisning till lägenhetsvisning valde jag till slut att ansöka om att få hyra en lägenhet i Park Slope, Brooklyn. Till min stora glädje godkändes min ansökan och jag trodde då att det mesta var frid och fröjd. Jag hade fel.

Trots den förbluffande höga hyresnivån i New York är hyresvärden kung. Efterfrågan på hyreslägenheter är avsevärt större än utbudet och det innebär att hyresvärdarna kan ställa det ena kravet efter det andra på sina hyresgäster.

Om du är amerikan är det kutym att hyresgästen skall ha en årsinkomst som är minst 40 gånger större än månadshyran. Om du är utlänning så krävs en inkomst som är minst 80 gånger större än månadshyran. Dessutom bör din kredithistorik vara fläckfri.

De som inte har en amerikansk kredithistorik eller lön av den kalibern (exempelvis undertecknad) kan godkännas som hyresgäster ifall någon går i borgen för dig. I mitt fall var det Yle som kom till undsättning.

Därmed frid och fröjd och nycklarna i handen? Ingalunda. Efter att Yle gått i borgen för mitt hyreskontrakt krävdes ytterligare dokumentation om Yle som bolag. Bokslut, resumé och utdrag ur handelsregistret. Jag försökte visa att all den informationen finns tillgänglig på webben men det togs emot med ett vänligt men bestämt ”Duger inte”. Dokumenten skulle produceras enkom för detta ändamål och förses med Yle-stämpel. Amerikanerna älskar stämplar.

Allt klart nu då för inflyttningsfest? Inte på långt när. Därefter krävde förmedlaren att Yle betalar sex månaders hyra i förskott. Plus 15 procent av årshyran i förmedlaravgift. Plus en månads garantihyra. Bums. Med detsamma. Genast. Jag har fortfarande dåligt samvete över att de få som var på jobb på Yles ekonomiavdelning i början av juli var tvungna att stå på huvudet för att fixa allt detta men det gjorde de och jag kunde dra en suck av lättnad.

Trodde jag. Efter att Yle hade fixat sin andel ville förmedlaren syna min ekonomi i sömmarna. Det var bara att ta skeden i vacker hand och kontakta min bank hemma i Finland. På överraskande kort varsel lyckades banken producera en sammanfattning av min ekonomiska situation. Då jag överräckte pappren märkte jag att förmedlaren höjde på ögonbrynen. Sannolikt på grund av mina blygsamma tillgångar. Jag tror min räddning var det bifogade brevet som berättade att jag har skött min ekonomi klanderfritt.

Vid det här skedet fick motparten nog och jag kände mig som vinnaren i ett fördröjningskrig. Bara att triumferande underteckna det 26 sidor långa hyreskontraktet.

Hur folk som flyttar till New York och inte har ett bolag som Yle i ryggen lyckas hitta en lägenhet fattar jag inte.

Vilken sida av den amerikanska byråkratin är då den mer korrekta? Den flexibla eller den knöliga? Det funderar jag fortfarande på men jag hoppas innerligt att mina senare erfarenheter är en indikation på USA:s rätta jag. Annars kommer mitt redan tunna hår att bli än tunnare.

Park Slope 11215