Mirjam Kalland: Alla förlorar på det nya hemvårdsstödet

Regeringen vill att papporna i högre utsträckning ska stanna hemma med sina barn - men beslutet får kritik för att vara ogenomtänkt. Enligt forskare och medborgarorganisationer leder det närmast till problem för de mammor som inte har något jobb att återvända till. Politiker igen försvarar sin rätt att visa vägen mot ett mer jämställt familjeliv.

I dagens läge beviljas hemvårdsstödet till familjer med barn under tre år som inte utnyttjar en dagvårdsplats. Det här betyder att stödet beviljas oberoende av hur föräldrarna väljer att ordna vården. I lagutkastet står däremot att föräldrarna eller vårdnadshavarna "själv ska sköta om barnet" för att få stöd och att de måste dela på stödet.

En av de springande punkterna är om föräldrar som arbetar också i framtiden har rätt att lyfta hemvårdsstöd, och hur det egentligen ska delas.

”Jag började nästan skratta”

Mirjam Kalland som är generalsekreterare vid Mannerheims barnskyddsförbund är kritisk till utkastet till ny lag, såsom det ser ut i dag:

- Jag måste säga att jag nästan började skratta när jag läste det, för det är ganska snårigt, och man ser att lagberedarna verkligen har gjort sitt bästa. De har försökt tänka ut alla sorters familjer som kan tänkas finnas och skapa en lagstiftning som är rättvis för alla olika situationer. Det är som ett skolexempel på hur man kan göra en enkel lagstiftning väldigt komplicerad.

Mirjam Kalland är i likhet med flera forskare kritisk till att ändra det nuvarande hemvårdsstödet.

Helhetssynen fattas

- Det här lagförslaget kom vid en olämplig tidpunkt. Man borde kanske reformera hela paketet på en gång, alltså det här med föräldraledighet, dagvårdslagen och hemvårdsstödet, för nu har de har olika arbetsgrupperna kommit fram till olika och sinsemellan motstridiga slutsatser och slutresultatet är att om en sådan här reform genomförs nu så blir den väldigt dyr för samhället, och vållar en massa problem åt barnfamiljerna. Det är en situation där alla förlorar.

Hur då?

- Nå det nuvarande systemet lämnar ju helt fritt åt föräldrarna, där är ju ingenting öronmärkt åt någondera föräldern, utan familjen får själv bestämma vem som stannar hemma med barnen och de facto så behöver man ju inte stanna hemma utan man kan också använda privat dagvård och få det här hemvårdsstödet, säger Kalland och fortsätter:

- Och den här reformen betyder ju det att det här sista alternativet faller bort, så den som är hemma med barnet måste faktiskt vara hemma med barnet, annars kan man inte få hemvårdsstödet, man kan alltså inte låta farmor eller morfar sköta barnet.

Enligt forskningschef Minna Salmi på Institutet för hälsa och välfärd THL kommer det nya hemvårdsstödet att öka arbetslösheten och kostnaderna för samhället.

- Vi vet ju på grund av vår egen forskning att de mammor som tar de längsta hemvårdsstödsperioderna är mammor med ganska låg utbildning och ofta arbetslöshetserfarenheter och en dålig kontakt till arbetsmarknaden, så troligen kommer just de här mammorna att ha svårt att hitta jobb. Så troligen kommer vi inte att få mera kvinnor på jobb utan vi kommer att få mera arbetslösa kvinnor.

Ministeriet kommenterar inte

Yle Nyheter har sedan i torsdags försökt nå omsorgsminister Susanna Huovinen och hennes statssekreterare Ulla-Maja Rajakangas för en kommentar om hemvårdsstödet, men de har inte velat kommentera frågan på grund av tidsbrist.

Ulla-Maj Wideroos från regeringspartiet SFP medger ändå att det nya stödet kan leda till ökade kostnader för samhället. Men hon betonar att en förändring behövs - det hemvårdsstöd vi har i dag fungerar inte väl, anser hon.

- Det är ju så att mammorna tar ett betydligt större ansvar för familjens barn än papporna, så jag tycker nog att forskarna måste öppna ögonen och se vem som tar det fulla ansvaret och vem det är som avstår från yrkeslivet för en längre tid.

- Och det är det man borde dela mera på och det är det man vill, och det kan hända att det kan leda till en del kostnader på kort sikt men nog tror jag nog att både för barnen och familjerna kommer det på längre sikt ändå att vara bra det här.

- Är det här ett då ett beslut som man gör för att man vill att det ska vara mer jämlikt, eller är det här en inbesparing?

- Nej, det här är nog inte en sparåtgärd. Det här handlar om att regeringen har velat att det ska bli mera jämställt när det gäller familjernas möjligheter att ta hand om sina barn. Och jag tycker att det är helt rätt. Det måste en regering och partierna kunna ha, en sådan här ideologisk ståndpunkt.

"Inte bra för jämställdheten"

Generalsekreterare Mirjam Kalland på Mannerheims barnskyddsförbund anser ändå att det kommande hemvårdsstödet inte gynnar jämställdheten.

- Då ska vi utgå ifrån att det finns hemskt många familjer i Finland där båda har samma lön och möjlighet faktiskt att välja vem det är som stannar hemma, men de facto så är situationen inte den här.

Så vad leder det då till?

- Vad det egentligen leder till, och jag tror också att alla de här andra argumenten är skenargument. Det man vill är att föräldrarna inte ska stanna hemma med barnen som man gör det i dag utan att då barnet fyller 2 år så kommer de flesta av föräldrarna att vara ute i arbetslivet, utom då de som blir arbetslösa.

En av de politiker som har reagerat och har frågat omsorgsminister Susanna Huovinen kring hemvårdsstödet är den sannfinländska riksdagsledamoten Arja Juvonen. Hon fick ett kortfattat svar av ministern i riksdagen i våras, men är inte nöjd.

Juvonen anser att regeringens beslut att dela hemvårdsstödet mellan mamman och pappan fattades på lösa grunder och att man helt och hållet borde slopa idén.

- Enligt forskning vill föräldrarna inte detaljstyras på det här sättet, de vill själv besluta av vem barnet vårdas, konstaterar hon.

"Slå inte på det viktigaste"

Hon tillägger att vi också annars har det svårt i Finland.

- Man ska inte slå till mot det viktigaste vi har, alltså barnen och deras framtid. Regeringen har fattat ett felaktigt beslut som de borde se över, anser hon.

Forskaren Minna Salmi på THL kommenterade dessutom för Yle Nyheter i morse att hon är kritisk till att regeringen fattar beslut utan att tänka på konsekvenserna, såsom hon uttryckte det.

SFP-politikern Wideroos svarar på kritiken.

- Är det så att alla beslut ska ha konsekvenser exakt i detalj innan regeringen kan fatta ett principbeslut så kommer vi aldrig att fatta några beslut, men självklart är det så att man ska använda tillgänglig forskning och tillgängliga utredningar när man gör sina beslut, men sen måste man kunna säga att eftersom man anser att det inte är jämställt som det är nu i familjerna, utan det krävs åtgärder, så måste man kunna vidta åtgärder som leder till det mål man vill ha.

Läs också: Mycket ännu oklart om hemvårdsstödet