Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Man sparar inte på skotten i USA

Från 2014
Uppdaterad 20.08.2014 15:24.
Police officers wearing gas masks stand guard during as demonstrators protest the shooting death of Michael Brown in Ferguson, Missouri, USA, 18 August 2014.
Bild: EPA

Den amerikanska polisen skjuter ihjäl över 400 personer årligen, visar FBI:s statistik. I dessa siffror ingår endast nödvärnsdråp eller så kallade berättigade mord. Alltså då polisen är tvungen att skjuta på grund av att situationen kräver det.

Den lokala polisen i staden Ferguson, Missouri, påminner mera om en armé än om en poliskår när man ser till den utrustning som används.

- Skjutvapen spelar en helt annan roll inom den amerikanska polisen. De har en helt annan föreställningsvärld än här hos oss i Norden, menar Johannes Knutsson, professor vid Polishögskolan i Oslo.

Vapenkulturen i landet återspeglas också på i vilken grad skjutvapen används av polisen.

Radiohuset: Polisforskare Johannes Knutsson om skjutglada poliser

Programmet är inte längre tillgängligt

Norden vs. USA

En skillnad mellan polisen i Norden och den amerikanska polisen är att man i Norden tränas till att skjuta varningsskott. Varningsskott är förbjudet i USA. Ett skott, om det avfyras, ska träffa någonstans så att det inte finns risk för vådaskott, så att ingen utomstående kommer till skada.

I Norden tränas poliser till att verka med minsta möjliga skada. Man lär sig att sikta och skjuta mot benen, i första hand. I USA siktar man och skjuter i bålen.

- Sannolikheten att det resulterar i en dödlig utgång är naturligtvis mycket större, säger Knutsson.

Hur borde den lokala polisen i Ferguson agera?

Polisen måste lägga fram all fakta kring dödsskjutningen.

- Det viktigaste för polisen är att medge om man har gjort fel, säger professor Johannes Knutsson.

Det som krävs är en dialog mellan grupperna. Polisen kan inte gå in med en auktoritär inställning om man vill få till stånd ett positivt resultat.

Hur rasistiskt är USA?

Frågar man amerikanska Elizabeth Peterson, som jobbar som lektor i engelska i Finland, är svaret entydigt.

- Problemen är så stora som de kan bli, egentligen. Man har aldrig riktigt tagit itu med problemen på allvar. Och så händer något i stil med Ferguson och så är det på ytan igen. Rasismrelaterade problemen bubblar under ytan hela tiden, menar Peterson.

Före hon flyttade till Finland bodde hon 30 år i USA. En stor del av tiden i Washington D.C. Elizabeth Peterson tar upp rasfrågor i sin engelskundervisning.

- Man kan inte förstå landets historia, kultur och uppbyggnad utan att prata rasrelaterade frågor. De har präglat landet i över 300 år, säger Peterson.

Mer om ämnet på Yle Arenan