Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Meinander: Buffertzoner viktiga också i dag

Från 2014
Uppdaterad 20.08.2014 19:15.
Henrik Meinander
Bild: Yle

- Ukrainakrisen är ett exempel på att geopolitiken fortfarande spelar en stor roll. Stormakterna i Europa tänker i termer av buffertzoner och intressesfärer, säger Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet.

- Det är inte politiskt korrekt att i internationell politik säga så - men det handlar om en realitet: Det är så här stormakterna tänker och agerar.

- Det här är Rysslands sätt att agera på att väst både ekonomiskt, politiskt och militärt har expanderat från Centraleuropa till Ukraina.

- I jämförelse med läget under det så kallade kalla kriget så är ju Ryssland nu klart svagare än väst – avgjort svagare än EU och USA.

- Den stora faran nu är att Ryssland blir så instabilt att man inte kan reglera den här krisen eller få till stånd den kompromiss som är nödvändig.

Också Finland i ett helt annat läge

- Under det kalla kriget befann sig Finland i en helt annan roll än i dag.

- På 1960-talet gjorde Finland gällande att landet var en neutral stat - men det var ju en stat som var avhängig av fungerande och goda relationer till Sovjetunion. Det så kallade vsb-fördraget som undertecknades 1948 fanns alltid med där - parallellt med vår neutralitetsförklaring.Finland var alltså på ett sätt en kapitalistisk ekonomi och en parlamentarisk demokrati – men måste samtidigt bevaka Sovjetunionens säkerhetspolitiska intressen.

- I dag är Finland full medlem i EU och har ett mycket nära samarbete med Nato – ja man säga en tyst partner i Nato. Så på den hår punkten är situationen helt annorlunda.

- Men det som förstås är precis samma som tidigare är vår geografiska position. Och det här gör att det finns alla skäl för våra politiker men också för alla de som deltar i den säkerhetspolitiska debatten i Finland att debattera frågan på ett sansat sätt.
Det vill säga – inte diskutera Finlands eventuella medlemskap i Nato i svartvita termer. Tekniskt sätt så är ju Finland redan nu mycket nära Nato, men förrän man vill eller kan ta steget ut och ansöker om medlemskap ska man tänka efter vilka för- och nackdelarna är.

Man ska minnas geografin

- Kriser har ofta lösts på ett oförutsett sätt.

- Och för Finlands del måste man alltid komma ihåg geografin. Trots allt politiskt snack så bör man komma ihåg att Finland i i tusen år varit en buffertzon mellan Ryssland och Sverige.

- Och det som Finland kan komma ihåg är att man kan vara ett politiskt subjekt och - precis som Sverige - på ett fiffigt sätt försöka dämpa de här stötarna som stormaktpolitiken förorsakar oss.

(Henrik Meinander intervjuades av Linus Lång)

Diskussion om artikeln