Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Sebastian Bergholm: Att följa lagen är inte det samma som att handla etiskt

Från 2014
Uppdaterad 26.08.2014 12:58.
Sebastian Bergholm
Bild: Yle

Då nuvarande social- och hälsovårdsminister Laura Räty (saml.) hade privatmottagning på Mehiläinen mellan åren 2007-2011 fick hon skattefria dividender på ungefär 20 000 euro, skriver Yle i dag. Att omvandla sina löneinkomster till dividender är sedan en lagändring för fyra år svårare än förr, men inte omöjligt. Det är ett sätt för läkarföretagen att locka till sig läkare och den offentliga vården har svårt att konkurrera med det här.

Laura Räty betonar att hon följt lagen, vilket är en vanlig ursäkt då olika exempel på skatteplanering och övriga arrangemang nystas upp i media. Men det är en märklig inställning.

Jag vet inte om man följer regler speciellt nitiskt i Finland, men till exempel bidragsfusk är något som man i offentligheten ofta tar avstånd från. Har man kringgått lagen för att slippa betala skatt anser man sig inte ha gjort något fel. Frågan är förstås vad man menar med att göra fel.

Följer man lagen gör man tekniskt sett inget fel. Det betyder inte att ens handling därför inte kan vara moraliskt suspekt. Att till vilket pris som helst försöka slippa skatt kan till exempel vara ett uttryck för bristande solidaritet eller empati, men behöver förstås alltid inte vara det.

Våra lagar är på många sätt institutionaliserad moral. Våra uppfattningar om rätt och fel, hur en människa bör behandlas, hur hon ska slippa hot och våld, vara fri att förverkliga sig själv, om hennes plikter i samhället med mera, finns på olika sätt formulerade i lagarna. Lagen är inget vattentätt system; i till exempel just skattefrågor är det inte omöjligt för den påhittiga att påverka den mängd euro som kommer det gemensamma till gagn. Lagen släpar dessutom ofta efter - den kan inte förutse problematiskt, mänskligt beteende.

Oviljan att delta i finansieringen av det allmänna och gemensamma är både ideologisk och moralisk. Skatteplanering och ovilja att betala skatt innebär försämrade möjligheter att upprätthålla en bred offentlig sektor. Att bidra till jämlikhet i samhället kan handla om att sträva efter så mycket rättvisa som möjligt i grundläggande frågor som just rör sådant som människans hälsa. Att inte vilja bidra är att uttrycka att hälsa för alla inte nödvändigtvis är så viktigt. Det här strider också mot en vanlig uppfattning om läkaryrkets drivkraft.

Laura Räty är inte ensam om att skatteplanera eller arrangera så att det egna bankkontot växer. Men att hon gör det inom ramarna för lagen säger ännu inget om handlingens moraliska innebörd. Att det gjorts svårare att förvandla lön till dividend är ett uttryck för att det varit etiskt ohållbart tidigare. Men vi människor kan inte dölja oss bakom det som är tillåtet i lagen och försöka trolla bort det faktum att vi är ansvariga för hur vi förhåller oss till liknande möjligheter. Oavsett vilka belopp det handlar om kunde en människa i Rätys position ha valt att inte kringgå skatt och således bidra till en rättvisare fördelning av resurser.

Att hänvisa till att man nog följt lagen är att säga att man lämnat sitt moraliska omdöme hemma.

Läs också:
Läkarföretag fixar högre inkomster
Anne Suominen: Rätys missar kan kosta väljare
Räty: Jag skulle inte göra om det