Hoppa till huvudinnehåll

Familj

Buu-klubben
Yle Watt
MGP

Hudlöst och ärligt om familjeliv

Från 2014
Uppdaterad 08.09.2014 17:57.

Jag gillar inte presentationsrundor. Blir löjlig och motströms och vill berätta allt annat än namn, ålder och civilstånd. Det här är lite samma.

Hur ska jag säga hej så att ni fattar vem jag är? Fattar vad programmet handlar om och varför ni ska titta? Blir lite motströms och skulle vilja prata om något helt annat men jag skärper mig och säger att Cirkus familj är snygg-tv om allvarssaker. Att jag så innerligt tror på delandet av liv så att jag ville göra en tv-serie. En tv-serie så att alla skall få vara med och titta på olika sätt att leva familjeliv.

Men jag ville då inte åka omkring med en mikrofon och lirka ut andras storyn framför en svajig kamera. Jag ville att det skulle bli ett mera jämbördigt delande. Lite som det som finns i vänskap, fast jag inte ens kände alla deltagare särskilt bra. Därför är vi hemma hos oss. Vår familj bjuder in andra familjer till oss.

De berättar och vi fyller i. Det är ömsesidigt, det är roligt.

Snygg-TV

Sen ville jag gärna, förutom att programmet skulle vara hudlöst och ärligt, att det skulle vara vackert. Familje-tv är nämligen nästan alltid småfult och taskigt belyst. Det är glåmigare än verkligheten för att på något sätt förtydliga eländet i småbarnslivet. Men själv orkar jag inte se på dåligt filmade kaoshallar eller grötsmetiga barnstolar när jag äntligen, efter oändlig nattning, lyckats sänka mig ner i soffhörnet med min tebalja och kvällsmackorna tvärs över koppen. Då vill jag ha estetik, romantik, mat-tv eller danska thrillers.

Cirkus Familj är egentligen en hybrid av allt det där, inser jag nu när jag skriver. Jag är ju lite som en rökfri tjejvariant på Mads Mikkelsen i Mordkommissionen, på jakt efter det som dödar och räddar kärleken medan min man steker våfflor i bakgrunden.

Modiga familjer delar sitt svåra och fina

När jag nu ser på listan med alla familjer som ville vara med och dela sitt svåra och fina i lilla Svenskfinland blir jag tacksam. Ätstörningar, familjevåld, parkriser, förlust av barn, nyfamilj, sjuka föräldrar, alkoholism, hemundervisning, autism, regnbågsfamilj, skilsmässa… 15 program är fyllda med de utmaningar som ingen av oss trodde att vi skulle få när vi var 20 men som tydligen hör parlivet och familjelivet till.

Måste man förlora sig själv bara för att man blir mamma?

Det kräver mod från en hel familj för att berätta om det i tv och jag hoppas innerligt att de besparas från alla fula kommentarer på nätet. Det är den äckligaste sidan av offentligheten i dag att en massa fegisar skriver anonyma och sårande osakligheter om människor som de av någon anledning anser sig ha rätt att kritisera. Nu är det en massa barn som kan läsa som är med i det här programmet så vänligen, skriv av er någon annanstans om ni är irriterade.

Varje program har en familj, ett tema och en ålder. Vi börjar från noll med en bebis. Vi börjar mjukt med hur det är att bli tre och hur ett barn ändrar ens liv. Karin Lindroos och Magnus Lindström hade inte haft så mycket med små människor att göra innan de höll sin egen Märtha i famnen och det kan vara rätt så skrämmande fast det också är kul. Men måste man förlora sig själv bara för att man blir mamma? Tappa sin FOMO för att man blir farsa? Eller kanske det är just det som är så skönt?

Text: Maria Sundblom-Lindberg
Präst, parterapeut och programledare för Cirkus familj i Yle Fem onsdagar kl. 22 och på Arenan.

Läs också:
Familjelivets cirkus i läcker förpackning
Skilsmässobarn bär på en tung ryggsäck