Nyttiga övningar men inget sätt att spara pengar

Få fenomen är så populära bland allmänheten som det nordiska försvarssamarbetet. I alla nordiska länder uppfattas det som positivt och värt att utveckla och myndigheter, politiker och allmänhet är alla lika nöjda. Ändå är det inte så lätt att visa på nyttan i praktiken.

Att utrusta sin militär är oerhört dyrt och alla nordiska länder har behov av att hålla kostnaderna för militärmateriel nere. Trots det är det väldigt svårt att hitta samarbetslösningar som ger ekonomisk nytta.

Finlands försvarsminister Carl Haglund säger att man inte ens i första hand strävar efter att spara pengar genom samarbetet. Nyttan kommer på ett annat sätt, genom att man via gemensamma övningar kan få ut mera för samma summa, säger Haglund.

Det finns många orsaker till att just gemensamma anskaffningar är så svåra att genomföra. Länderna har olika tidtabeller, olika lagstiftning och olika behov. Det leder till att alla bygger upp skräddarsydda modeller för just sitt försvar och då finns det ingen mängdrabatt att få.

Ett aktuellt exempel är stridsflyget som inom kort ska förnyas i alla de nordiska länderna. Norge har redan förbundit sig att köpa F35-plan, Danmark verkar också intressera sig för dem medan Sverige helt naturligt har valt att gå vidare med den inhemska produkten, JAS Gripen. Finland ska inom kort fatta beslut om hur Hornetplanen ska ersättas, ännu kan ingen säga vilken lösningen kommer att bli.

- Vi kommer inte att välja ett visst plan bara för att grannen har ett likadant, säger försvarsminister Carl Haglund.

Olika tillhörighet

Det nordiska försvarssamarbetet påverkas i praktiken av att två av länderna, Norge och Danmark, hör till Nato medan Finland och Sverige står utanför. Om alla var medlemmar skulle samarbetet ha helt andra former men då skulle det heller inte vara något uttalat nordiskt samarbete längre utan dikteras av Nato-beslut.

Samarbetet inom Norden är inget alternativ till Nato-medlemskap men kan vara ett komplement.

Eftersom det nordiska samarbetet bara gäller i fredstid innebär det inga förpliktelser i en militär kris eller i ett krig. Det här är en av nyckelfrågorna, säger försvarsanalytikern Annika Nordgren Christensen. Hon frågar sig hur man kan förklara för invånarna i de nordiska länderna att man samarbetar intensivt i fredstid men sedan är vart och ett av länderna helt ensamt om det blir krig.

Det goda samarbetet

De gemensamma övningarna och samarbetet i internationella uppdrag är framgångssagor inom det nordiska försvarssamarbetet. Då man övar tillsammans blir massan större och man får in helt andra element i övningarna än om man övar bara med sina egna styrkor.

De nordiska länderna har också olika expertis på vissa områden och genom samarbetet kan man dela med sig av sin bästa kunskap. Finland har till exempel särskilt god förmåga inom artilleriet medan man i Sverige har en speciell övningsort, en fiktiv stad, där man kan öva strid i stadsmiljö.

Det finns också möjligheter att utveckla gemensamma utbildningslinjer, bland annat inom språkutbildning och tolkning eller inom medicin.

I praktiken är det nordiska försvarssamarbetet i dag organiserat inom Nordefco. Samarbetet innebär bland annat att man har en gemensam enhet, Nordic Battle Group, och ett aktivt utbyte av personal.

Programmet Spotlight på Yle Fem tisdagen den 9 september klockan 20.00 handlar om det nordiska försvarssamarbetet.

Läs också: Värnplikt gör Finlands försvar billigt