Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

"Mommos pruppo" ska leva vidare

Uppdaterad 04.09.2014 19:05.
Rådhuset sett från linden på Rådhusgatan
Bildtext Rådhuset sett från linden på Rådhusgatan.

På bästa åskådarplats intill torget i Jakobstad står en gammal lind, inklämd mellan gatan och trottoaren, som ett vårdträd. I folkmun kallad "Mommos pruppo" på grund av sina kurviga och knotiga former. Där har den stått i flera hundra år, men den kommer knappast att överleva ett torghusbygge. Och nu ska linden klonas.

Senast på 60-talet upplevde kvarteret stora förändringar när Bankgården och Ehrs höghet byggdes. Nu blåser åter nya vindar kring torget och enligt den nya detaljplanen är linden skyddad.

- Jag hoppas att linden överlever bygget, men det är inte troligt, säger stadsträdgårdsmästare Jan-Ole Bäck. Men jag hoppas naturligtvis på det.

Jan-Ole Bäck berättar att det inte finns några uppgifter om trädets ålder eller vem som planterat det. En skogslind är det i varje fall och sägnen säger att trädet redan fanns vid den stora branden 1835. Sedan länge är linden fylld med betong och bara de yttersta centimetrarna av trädet lever. Den har stadgats upp med bastanta metallstöd. Mommo har fått rollator, säger Jan-Ole Bäck.

En del av stadsbilden

Antagligen stod linden där redan 1850 när stadens sjömän och kaptener sysslolösa strövade omkring i staden sedan Krimkriget försatt handelsflottan i blockad och under nödåren 1886 till 1887 när tuberkulosen och svälten härjade. Den har sett industrialismen förändra staden i början av 1900-talet och övervakat den stora inflyttningen på 1950-talet, när det sades att småstaden led av storstadskomplex.

Linden står strax intill Terazzohörnet där Eki Bergman hängde i Lars Sunds ungdomsroman Natten är ännu ung som utkom 1975. Där man kan läsa om lördagsnatten. "Jakobstad sover en småstads sömn, sänkt i mörker. Det är bara torget som lever sitt eget hektiska liv med rörelse, rop och skratt..."

- Linden är en del av stadsbilden, så självklar att många Jakobstadsbor kanske inte ens längre lägger märke till den, säger museichef Guy Björklund

Räddas genom meristemförökning

Men hjälp av Uleåborgs universitet ska linden nu leva vidare. Under mikroskop tar man ett början från trädets allra yttersta växtpunkt. Detta får sen rota sig i en steril massa och växa till ny planta som är exakt som moderplantan. Och från den plantan kan man sen odla fram ytterligare plantor.

Men den här metoden är långsam. Det kan ta upp till 10 år innan man har en ny lind att plantera ut. Tidigare fanns det lindar vid alla torgets portar berättar Jan-Ole Bäck. Och nya lindar ska planteras. Men inte från just den här moderplantan.

- Vi kan inte vänta på de här plantorna när det gäller Torgkvarteret. Men trädet kommer i alla fall att leva kvar, säger Bäck.