Hur få killar att läsa?

Undersökningar visar att killar i medeltal ägnar mindre tid åt att läsa för skojs skull och att de ofta har en negativare inställning till att läsa än jämnåriga flickor.

Dr William G Brozo, professor i litteracitet vid George Mason University i Fairfax, Virginia, har mångårig erfarenhet av att jobba med skolungdomar och att forska i killar och deras förhållande till litteratur och läsning.

Denna vecka gästar William G Brozo Finland för att berätta för lärare, bibliotekspersonal och andra som jobbar med unga och läsning hur man kan ändra på negativa attityder till läsning och skapa förutsättningar och strategier för livslångt läsande.

Undersökningar visar på negativ trend

År 2011 medverkade Finland för första gången i PIRLS, dvs. ”Progress in International Reading Literacy Study” – en undersökning som fokuserar på 9-10-åriga barns läsförmåga.

Resultaten från PIRLS-undersökningen visar att de finländska killarnas läsförmåga är sämre än de jämnåriga tjejernas – mätt i år är skillnaden hela 1-2 skolår.

Om vi tittar på resultaten från de senaste PISA-undersökningarna - dvs. ”Programme for International Student Assessment”, en internationell undersökning som OECD genomför vart tredje år för att mäta 15-åringarnas kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskaper – kan vi konstatera att skillnaderna mellan killarna och tjejerna fortsatt att öka när de unga kommer upp i tonåren.

De facto hittar man de största skillnaderna mellan killar och tjejer just i Finland, och därutöver är skillnaden mellan de finskspråkiga och de finlandssvenska eleverna markant: det förefaller som om de finlandssvenska elevernas inställning till läsning är betydligt njuggare än de finska skolelevernas.

Tioåriga killar överger läsningen för andra aktiviteter

William G Brozo talar om ”4th grade slump”, dvs den nedgångsperiod som inträffar i framför allt killars läsning när de är i 10-årsåldern och går i 4:e klass, och enligt Brozo är detta dalande intresse bland killar för läsning ett globalt fenomen.

Vad detta bristande intresse för just läsning beror på kan delvis förklaras med att killar, liksom tjejer, i den här åldern i högre grad börjar skapa sig en identitet där olika fritidsintressen intar en större roll: i 9-10-års ålder börjar många killar t.ex. intressera sig för idrott av olika slag, och de börjar ägna mer tid åt att spela dataspel, konstaterar Brozo, som också påpekar att tiden de unga ägnar åt andra aktiviteter inte nödvändigtvis är bort från läsning av böcker, men det ligger i alla fall nära till hands att se en koppling mellan dessa.

Det är framför allt genom att lära känna killarna som vi kan nå ut till dem, säger Brozo, som framhåller att det framför allt handlar om att förse killarna med rätt läsmaterial på rätt nivå och på rätt sätt.

Om en kille är intresserad av skating eller av motorcyklar försöker man hitta texter och litteratur som handlar om dessa hobbyer, om en kille har starka aversioner gentemot läsning är det ingen vits att lägga en 1000-sidig bok i hans hand och be honom läsa den – i sådana fall bör man börja med små steg: en tidningsartikel, en serietidning eller en låttext kan funka som en bra ingång till vidare och mer krävande läsning.

Manliga läsare som förebilder och mentorer

Det skulle vara oerhört viktigt för unga killar att ha äldre killar och vuxna män som läsande förebilder i vardagen, säger Brozo, som konstaterar att det ofta är mamman i familjen som läser för barnet därhemma, att läraren i de lägre klasserna oftast är kvinna och att bibliotekarien på det lokala biblioteket för det mesta är en kvinna. Dessutom är det i första hand kvinnor som köper böcker till barnen, och därmed riktar också förlagen sig medvetet till en kvinnlig köpkrets.

- Det är kanske inte så konstigt att killarna ser läsning som en flickaktivitet och därmed tar avstånd från den, konstaterar Brozo.

I högstadieåldern verkar det som om killarna ser läsning som något ocoolt – detta bekräftas också av den senaste PISA-undesökningen där hälften av de finländska killarna anmäler att de aldrig läser en bok för nöjes skull, medan endast 20 % av de finländska flickorna påstår att de aldrig lustläser.

Enligt Brozo borde skolorna ta ett större ansvar för att t.ex. sammanföra äldre och yngre killar i skolan till gemensamma läsprojekt och manliga pensionärer kunde engageras för att på frivillig basis komma till skolan och läsa med killarna några timmar i veckan.

Ett alternativ som William G Brozo också lyfter fram är bokklubbar endast för killar där killar samlas för att läsa och diskutera texter och böcker som de själva valt.

Som exempel nämner Brozo en bokklubb han varit engagerad i i sin hemstad Washington DC där man träffades varje månad för att läsa och prata om texter kring ett visst tema som t.ex. äventyr. I slutet av varje läsperiod fixade man till en fest eller en happening som hängde ihop med temat.

I Kalifornien har en fotbollsklubb gått in för att varje vecka efter träningen gå till den lokala pizzerian för att äta och prata om böcker. Bokklubben ”Books and Balls” drivs av samma fotbollstränare som killarna respekterar och ser upp till som tränare – i bokklubben får tränarna också agera rollmodeller och litterära mentorer för sina unga fotbollsspelare.

Läsande killar blir bättre samhällsmedlemmar - och bättre pappor

Man kan ju fråga sig varför det är så viktigt att killar (och givetvis också tjejer) läser.

Enligt Brozo kan man anlägga mångahanda aspekter på vikten av läsning, läskompetens och läsförståelse - såväl politiska, samhälleliga som sociala aspekter.

William G Brozo förstår att det finns röster som hävdar att killarna, vare sig de läser eller inte, ändå tar plats på de höga maktpositionerna i samhället och i arbetslivet.

- Alla killar klarar sig dock inte så bra, påpekar Brozo, och för att ge fler killar en möjlighet till vidareutbildning samt en chans att delta i samhället och att klara sig på arbetsmarknaden behövs förhöjd läsförmåga och läsförståelse.

Brozo räknar upp tre centrala orsaker till att vi bör satsa på att motivera killarna att läsa: korrelationen mellan att vara en bra läsare och att ha framgång i den akademiska världen är hög, liksom korrelationen mellan att vara en bra läsare och att ha ett bra familjeliv och förhållandet mellan att vara en bra läsare och ha ett hyfsat jobb.

- Läsande killar blir bättre pappor, bättre samhällsmedlemmar och - inte minst – bättre förebilder för sina egna barn, slår Brozo fast.

Tidningarnas förbund arrangerar som bäst en tävling för att uppmuntra pappor att läsa med sina barn.